Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Kvällen förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som satt vid hennes sida och lärt henne tyda hvad böljorna
sjöngo i vårens tid.
I morgon skulle han komma åter. Han hade icke kunnat
komma förrän på själfva bröllopsdagen, denna bröllopsdag,
som förut synts henne ligga så fjärran, så oändligt långt
borta och som hon nu tyckte nalkades med nästan
svindlande hast.
I morgon skulle hon vara hans hustru, hans egendom och
härskarinna på samma gång, hans jollrande barn och hans
fastaste stöd, hans allt i världen. I morgon skulle hon
tillhöra endast honom, och det hvita huset där framme bland
björkarna skulle icke längre vara hennes hem.
Så underligt!
Där borta på nästa holme höjde sig bland furorna ett
glänsande kors i aftonsolen. Det var sockenkyrkan, där
systrarna och kusinerna pyntat och klädt fint hela dagen. Dit
skulle de i morgon gå i stor procession med tärnor och
marskalkar: först lilla Signe med kusin Karl, så Eva Blomdal,
den bästa väninnan från pensionen, med doktor Lidman,
Wilhelms bäste vän, så syster Elin med kaptenen och så alla
de andra, och så ... han och hon ... Det blef nog mycket
folk i kyrkan. Om de skulle tycka bruden var vacker ...?
Vid altaret skulle vara klädt med blommande syrener.
»Kära barn, det passar rakt inte», hade moster Klara sagt,
men Maria ville ha syrener där ändå. Det var ju de, som
alltid i början af Juni hälsat henne välkommen vid grinden
till allén, då hon kom hem från skoltvång och läxor. Huru
hade hon icke jublat då åt de blå och hvita vännerna! Jo,
syrener skulle det bestämdt vara kring altaret.
Kring altaret! Att det var hela fyra år sedan hon stod
där bland de öfriga läsbarnen och med tårdränkta ögon
blickade ut genom de färgade korfönstren! O, det kändes som
om det varit i går! Gamle farbror Lind skulle nog också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
