Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Hans lifsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då kom posten just som man satt vid kaffebordet, och
med den underrättelsen, att ett kapitalstarkt bolag höll på
att bildas i den närbelägna köpingen för upprättande af en
yllefabrik af modernaste konstruktion under ledning af en
ung, skicklig fackman, som grundligt studerat yrket utomlands
samt hoppades med framgång kunna konkurrera med den
gamla Nymanska fabriken.
Anders Nyman reste sig och rätade på sig, så att han
blef ett par goda tum högre än i hvardagslag., Hans ögon
brunno och underläppen fick ett hårdt, obevekligt drag, när
han sade:
— Det blir ingen hvila af för mig, mamma lilla. När
så fint storfrämmande väntas till orten, fordrar höfligheten att
gamle Anders Nyman stannar hemma och själf tar emot.
Och gamle Nyman tog emot sitt främmande, så att det
nya bolaget stupade på femte året af sin verksamhet, men
äfven sedan var det, som om det där tillämnade aktiebolaget
för gamla fabriken aldrig varit nämndt.
Anders Nyman blef fem och sjuttio år, och på allra sista
tiden vågade ingen mer tala med honom om att slå sig i ro;
han var blifven så retlig, den gamle.
Så en dag fick han en slagattack nere i spinneriet och
måste bäras upp. Provinsialläkaren återkallade honom till
lifvet, den öfverhängande faran för ögonblicket var afvärjd,
och följande morgon kom den eftertelegraferade sonen,
numera en af hufvudstadens mest framstående läkare. Han
brast i gråt när han undersökt faderns tillstånd.
— Nu är det icke mera sonen, som ber, nu är det
läkaren, som hotar med döden, om ej pappa söker hvila, sade han.
Det blef en hård strid, men vid dess slut var fabriken
förmånligt såld och de gamle Nymans bosatta i samma hus
som barnen uppe i Stockholm. När de flyttade in, tog
gubben sin maka i famn och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
