Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - »Förvandlingens lag»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litet öfvermodigt leende, med en allra som lindrigaste tillsats
af hån, vända sig till godsägaren Alm och säga:
— Ja, jag har nu sökt följa farbrors råd att »skaffa mig
något att lefva på, innan jag kommer och förvrider hufvudet
på Eva». Är jag välkommen nu?
Så till vida måste hans eget program följas.
Nu svängde vagnen upp för gårdsplanen, nu kommo de
alla ut på verandan, och så låg han vid hennes bröst, kände
hennes armar slingra sig om hans hals och hörde henne
snyfta ut all glädje och längtan och saknad, som pressats
inom hjärtat i åtta hårda, långa år. Så lossade han sig ur
hennes famn och vände sig till de andra.
Hvad gubben Alm var blifven gammal och böjd och grå!
Gustaf Eks tanke föll blixtsnabbt på den klena grödan å de
tegar han farit förbi och ytterhusens förfallna skick, då han
såg detta gamla, skrynkliga, gulbleka ansikte, och af hans
tillämnade hälsningsfras kommo blott de sista orden fram:
— Är jag välkommen nu till detta gamla, kära hem?
Ett famntag af vissna, darrande armar blef svaret från
både farbror och tant.
Så slog han åter armen om sin älskade flickas lif, drog
in henne i den gamla salongen, fram till fönstret, fattade båda
hennes händer och såg henne in i ögonen.
Jo, de voro nog desamma, djupa, blåa och fulla af tårar
liksom vid afskedet, men annars var det förunderligt ...
Ingen enda gång under dessa åtta år hade det fallit
honom in, att Eva skulle kunnat i någon mån förändras till
sitt yttre eller inre. Det var obegripligt naivt, men det var
dock så.
Hon rodnade under hans kärleksfulla, men pröfvande blick.
Hennes kvinnliga instinkt sade huru förvånad han var, och
hon gömde hufvudet vid hans bröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
