- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
820

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Gamla mamma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glänsande blick och högburen panna och »skäms» inte alls för
gamla mamma. Och de fine herrarne buga sig för värdens
mor, och allt emellanåt höjer en af dem sitt glas och säger:
»Får jag lof, fru Stark!» — Åh, Emil ... Emil!

— — — — — — — — — — — — — — — —

— Mamma, veden är slut och jag har inte ännu fått
betaldt för vårt sista arbete.

— Ack, barn, hvad säger du? Jag drömde så vackert ...

*     *
*



» — — — — — — —
Vid bägarn, vid bägarn
Ses gärna tredje man ...
— — — — — — —»

lallar en sömnig stämma genom det, trots vinterkylan,
uppslagna fönstret i vindskupan, Vaksalagatan 24. Trött, med
blossande kinder och glåmiga ögon ger Emil Stark sig på
upptäcktsresa efter tändstickor och ljus. Si så där ja, gick
det inte till sist kanske! Men ... hvad tusan ... ett telegram!
Och han, som varit borta och »ätit frukost» hela dagen!

»Mamma sjuk. Vill se dig. Res genast hem!

                                         Julia.»

Han blef likblek och hans läppar skälfde. Ett telegram,
som kostade en hel riksdaler, från det fattiga hemmet! Det
hade icke skickats af i första taget, det visste han. Åh, det
var döden ... döden, som kom och tog henne, som offrat
allt, innan han ännu gjort henne annat än sorg! Och han
hade inte sett henne på tre år ...

Han ägde inte ett öre till resan. Han viggade, han tiggde,
han grät, rasade och bad. Han möttes med axelryckningar
och mummel: »Känner till dig, lille vän!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free