Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - All skuld var hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ens fått röst och ropa: »Minns du! Minns du!», ja,
hvilket af detta som är tyngst, det vet endast den, som
ensam har vikterna för all mänsklig sorg.
All skuld var hans. Han hade börjat med att icke förstå,
och han hade slutat med att förråda henne.
Han var en rik man. Han hade byggt en stor och
dyrbar villa, och när den var färdig, stod den där den stod,
lika vacker och prydlig, antingen han var där eller inte.
Bekostade han blott hvad som fordrades för att hålla den
vid makt, så låg den lika präktig, inbjudande och fraiche på
sin holme i sjön om han kom dit hvar dag, som om han
dröjde i månader.
Han hade en tafvelsamling, som kostade honom mycket
pengar. Om han gick och såg på den från morgon till kväll
eller han sysselsatte sig med den fyra gånger om året, så
voro färgerna lika klara, Nordenbergs fiskargubbe lika
väderbiten, de holländska kvinnorna lika rena, vackra och
prydliga när helst han kom tillbaka, och samma milda leende låg
kvar på det skrynkliga ansiktet i »Farmors födelsedag» år
efter år.
Så hade han också till slut skaffat sig en hustru. I
kärlekens första, solskensrika vårdagar öfverglänste hon allt
annat. Villan blef inbjudande som aldrig förr, då hon såg ut
genom dess öppna dörr, vågorna i viken glittrade som aldrig
tillförene, då de sågo på dem gemensamt, men de dyra
dukarnas klara färger bleknade, då hon, frisk, glad, ungdomlig
och kärleksfull, steg in i rummet.
Men en älskande kvinna är ett underligt ting. Hon är
vida besvärligare än en konstsamling, hon är kinkigare än en
möbel i rokoko; hon är ej precis densamma, om man går ifrån
henne en vecka eller två, om man glömmer henne en dag,
om man försummar henne i fjorton, om man tar ett kort
farväl och hälsar flyktigare än förr, då man kommer åter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
