Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Mamsell Malena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lyckligaste mänska på jorden om han finge mamsell Malena
till hustru, fast han är lite blyg för att själf tala om ’et,
stackars gosse. Visst skulle det göra oss ondt att mista
mamsell, men vi hålla alla så mycket af er och se på
mamsell Malenas lycka i främsta rummet, och tar ni honom,
komma vi i alla fall inte att alldeles skiljas åt, för det är
inspektor Olsson jag menar. Nå, är jag inte en riktig
kärleksgud?
— — — — — — — — — — — — — — — —
Inspektor Olsson fick inte mamsell Malena, men det
oväntade frieriet hade plötsligt ryckt slöjan från hennes ögon,
och hon såg nu klart huru det stod till med det lilla
skälfvande hjärtat. Ack, den vackre, beskedlige ’höken’ hade
sårat lilla ’dufvan’ nära till döds utan att ha en aning därom.
Och åren gingo och mamsell Malena anställde en faslig
förödelse bland länsmäns och pastorsadjunkters och
landtmätares och unga patroners allra ädlaste känslor, men ännu
alltjämt gaf hon grefvinnan anledning att skaka på hufvudet
och klaga för både gamle och unge grefven öfver, att »en
så rar och präktig flicka som Malena skulle sakna alla
ömmare känslor».
Och så kom unge grefve Filips bröllopsdag. Han hade
förälskat och förlofvat sig enligt alla släktens traditioner och
adelskalenderns fordringar, hans lif flöt fram lyckligt och
lugnt som en klar älf mellan blommande ängar, och när han
nu stod i brudstol vid 27 års ålder, kunde hans föräldrar
sanningsenligt säga, att han icke orsakat dem ett ögonblicks
sorg.
Den sommaren var mamsell Malena blekare och tystare
än någonsin. »Kära barn, du har visst alldeles försträfvat
dig med väfvarna!» sade grefvinnan och klappade henne på
kinden. »Å, det har ingen fara, goda hennes nåd», menade
Malena. Men på grefve Filips bröllopsdag, då hon var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
