Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - En hälsning hinsidan grafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hela sceneriet var så vackert, så gladt, men dock så
ordnadt, som om det skett för en fotografering.
Men alltsammans var djupaste hvardagslag, var blott den
vanliga bilden af det vanliga lifvet för människor, som måste
vara ovanligt lyckliga.
Så kom det lilla varma, svettiga, andtrutna postbudet från
järnvägsstationen med sin dammiga väska, som en
utspringande, påpasslig kammarjungfru omsorgsfullt putsade af innan
hon lämnade den jämte nyckeln till sin härskarinna.
Denna låste ifrigt upp, räckte raskt ett par tidningar till
mannen vid hennes sida samt lät fem à sex bref glida mellan
de hvita, smala fingrarna, medan ögonen hastigt foro öfver
utanskrifterna.
Plötsligt spärrades dessa ögon upp till en förfärande vidd,
den fina gestalten skalf till och fingrarna darrade, så att hon
höll på att släppa brefvet.
Så drog hon ett djupt andetag, rätade upp sig i stolen
och slet upp kuvertet ...
Mannen vid hennes sida hade ej funnit något, som
särskildt fängslat hans intresse i den tidning han vikit upp.
Likgiltigt lade han den från sig och vände sitt strålande
ansikte med de bruna, varma ögonen mot henne.
Då rusade han upp med ett ångestskri på läpparna, ty
där låg hon, tillbakalutad i den eleganta bambustolen, med
händerna hängande slappt utefter sidorna, med ansiktet hemskt
förvridet, medvetslös, afsvimmad ...
På verandans golf, bredvid stolen, låg det öppna brefvet.
Och så stor var det brefvets magiska makt, att han, så
fort hans blick mött dess första rad, glömde henne, som han
älskade mest på jorden, glömde, att hon synbarligen behöfde
hjälp och bistånd, glömde allt i himmel och på jord, för att
gripa det brefvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>