Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Fröken Klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att påräkna af sådana, som kunde anses äga skyldigheter i
den vägen.
Är hon fattig, men lite småförnäm och har haft en pappa,
som »var något», då är det nästan ännu värre.
»Relationerna» från fordom äro ej alltid att bygga på, och en flicka,
som är på en gång »fin» och fattig, kan inte gripa i med
hvad som helst, och många karlar i blygsamma
lefnadsställningar, som gärna skulle vilja slå sig tillsammans med henne
i kärlek och äktenskap, våga sig rakt inte fram; de tro hon
blir för präktig och dyr för dem.
Har en fattig flicka bra och välbergade släktingar, som
vilja taga sig af henne, då är det ju särdeles lyckligt, men
det är en lycka med inte så lite malört i; åtminstone tyckte
Klara Berg det, där hon »var som barn i huset» hos sin
rike farbror kronofogden.
Tant Emma kysste henne både när hon hälsade god
morgon och tog godnatt. Farbror talade vänligt till henne
och gaf henne tre klädningar om året, förutom kappor, hattar,
pjäxor, parasoller och andra kulturföreteelser. Kusin Ernst
behandlade henne med vänligt öfverseende, och när Laura
och Jenny kommo hem från resor och badorter, gladde de
alltid kusin Klara med lifliga och vänliga beskrifningar på
allt roligt de haft.
Men högmodet är så fasligt ingrodt i den mänskliga
naturen, att fröken Klara inte blef så glad, som hon borde,
när tant sa: »Du kan aldrig ha den hatten mer, Jenny, men
med en liten uppfiffning blir den förtjusande till Klara», eller
när hon stod i salen och hörde tant inne i förmaket säga till
farbror: »Hvad säger du, Janne? Tror du att difterismittan
från Karlssons kan vara i den lilla emman jag köpte till
flickornas rum på auktionen? Herre Gud! Ja, vi få sätta in
den till Klara så länge.»
Nu arbetade Klara visserligen lika mycket som en vanlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
