Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Herr Åstrands stora uppfinning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjärtrörelse med herr Jannes, anlägga äktenskaplig gnistersläckare
och anordna en lättgående utväxling från frökenståndet, så
snart herr Janne bara brännt upp och smält ner alla sina
modeller samt börjat en nyttig verksamhet med hvad andra
uppfunnit, som haft bättre tur.
De äro gifta nu och ha det bra, och deras lille pojk
kunde inte vara rarare om han haft både ångan och
telegrafen till syskon, och Janne Åstrand blef en utmärkt
hygglig karl sedan han bara upphörde att vara snille. För det
är ett rysligt arbete att vara snille, om naturen ligger aldrig
så lite emot.
Men här om dagen blef fru Åstrand orolig. Janne såg
tankspridd ut vid frukosten, och så gick han inte ner på
fabriken på förmiddagen som vanligt, utan stängde in sig
i sitt rum och hamrade och bråkade och passade inte på
middagen.
Men då kunde lilla frun inte berga sig längre, utan klef
in med tårar i ögonen och sa:
— Janne, ä’ jag och gossen inte nu längre nog för dig?
Behöfver du äfven världens pris och beröm? Säg mig för
Guds skull, Janne, du har väl inte gjort någon »ny,
epokgörande uppfinning»?
Då log Janne så godt och pekade på dörren till
barnkammaren, där en brädlapp hängde i ett par snören och såg
sned och melankolisk ut:
— Jo se, älskling, se, jag har funnit upp en gunga till
pojken! Alldeles ny modell. I det allra närmaste
själfverkande. Bara han trampar till en smula med sin lilla fot,
flyger lappen, som den käre gudsängeln sitter på, genast
ända upp i taket!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
