Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - En fläck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i det underliga, ljusgula vinet, hvilket alldeles som lefver sitt
eget lif i skimrande fängsel. »Skål, lilla förtjusande
reskamrat!» Alla andra voro gångna, blott ett enda ljus brann
vid deras bord. »För lycka och trefnad!» »För en angenäm
resa!» »Vågade han också — för ett återseende?»
Nej, nu fick hon lof gå upp på sitt rum ... Hu, nej, hvad
var detta? Det susade och ringde för öronen. »Var så god,
min herre ... hjälp ... jag är så konstig i hufvudet ...»
— — — — — — — — — — — — — — — —
— Och morgonen därpå ... fortsatte hon, kallt, grymt,
som om det gällt någon annan, en fiende; men då lade han
handen hejdande på hennes arm och hon tystnade och brast
i hysterisk gråt.
Så blefvo de sittande länge, länge på den upp- och
nedstjälpta ekan vid sjöstranden där de mötts, och blickade stelt
framför sig ned på sanden. Hon vaknade först. Ack, för
henne var det ju välkända marter!
— Så att nu finner ni hvarför, och nu finner ni också
hur grym ...
Hans darrande hand for smekande öfver hennes, och hon
höjde mot honom sitt förgråtna ansikte:
— Nu älskar ni mig ej mer ...?
— Högre ... mera ... djupare ...
— Åhnej, ni yrar ... det är så nytt för er ... ni fattar
det ej ... usel ... föraktlig, som jag är ...
— Det är du inte, du evigt älskade. Din själ är ren.
Jag kan ej försaka dig! —
— Du måste. Skulle du kunna lefva med tanken att
när som helst, här eller där, snudda vid honom, som ... din
hustru ...
Han teg.
— Skulle du det, säg?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>