Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Klockarns inackordering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hörnet skymtade en kappa af dyrbart gråverk. Men ingenting af
detta såg jag under de första minuterna; jag såg blott midt
i rummet, lutad öfver en simpel, pärlfärgad vagga med ett
sofvande barn uti, en af de skönaste kvinnor, jag skådat i
hela mitt lif.
Hon hade ännu långt till tjugo år. Med den något ranka,
fast vackra och ståtliga gestalten, det lilla, ovala ansiktet och
de smala skuldrorna såg hon nästan ut som ett barn. Men
på den höga, lockomskuggade pannan, på den smärtfullt
sammanslutna munnen, på de stora, svarta, sorgsna ögonen och
ännu mer på de skimrande perlor, som från dem föllo ned på
bädden, syntes nog att det barnet blifvit allt för tidigt och
grymt väckt ur sin rosiga morgondröm. Och så hennes
närvaro bredvid denna vagga på detta stilla, undangömda ställe ...
I sanning, äfven den mest naive kunde lätt fylla ut de
föregående sidorna af den roman, i hvilken det lilla
klockaregårdsrummets säregna interiör gaf en inblick!
Uppe ifrån stugan trängde dansbullret och de glada skratten
hit ner, öfverröstade af gamle spelare-Anders’ fiol och unga,
friska röster, som sjöngo:
»Vi ska’ ställa till en roliger dans,
Och vi ska’ binda både krona och krans
Te dansen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
