Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Pastorns julgäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till ett lika vänt Saronsblomster, som någonsin vecklat ut sina
hjärtblad i ett nyinredt herdatjäll.
Och nu var det jul, det lilla hemmet i ordning, och de två
sutto tätt intill hvarann och kastade pröfvande blickar på sin
tämligen enkla, första julgran i eget hem. Och pastorn
beundrade och förstod alls inte hvar hans Emma fått all
grannlåten ifrån, som hängde på granen.
Och så drog han sin unga hustru intill sig och frågade
om det inte var med henne som med honom, att när han
såg en nyprydd julgran, kunde han icke värja sig från en
känsla af vemod vid tanken på att dess tid var så kort, att
den snart, vissnad och glömd, skulle kastas å sido. Var det
icke en bild af all mänsklig fröjd? Måste man icke darra för
sin egen lycka! Hvem visste hvad framtiden bar i sitt sköte!
Hon smålog och svarade:
— Hvarför vissnar granen, Gustaf? Jo, därför att han
flyttas från sin rot i skogens famn. Därute trotsar han köld
och storm och växer starkare för hvar gång nordan piskar
hans grenar. Härinne i värme och ljus tvinar han och dör.
Vi ska’ akta oss att lossa vår glädje från den jordmån, hvari
den nu växer stark; vi ska’ aldrig glömma att inga julljus i
världen kunna ersätta den stackars granen himlens vind och
fästets stjärnor.
Och så kommo julklapparna fram. Tarfliga saker, som i
alla fall behöfts för hemmet och garderoben, men som nu
fingo ett mycket högre värde, än om de skaffats i hvardagslag
då och då.
Fru Emma kunde inte förstå hvar Gustaf fått pengar till
en svart klädning ifrån, och pastor Gustaf undrade om inte
två hela dussin nya prästkragar på en gång ändå vore ett
straffvärdt öfverdåd.
Då tog det i köksdörren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
