Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ljusa baldräkter med pälsverk öfver axlarna och
spets-hufvor öfver blond frisyr. Ett ögonblick tecknade de sig i
all sin blomsterlätta lyx mot den kalla vinterluften,
bedårande att se på mot gatans bakgrund af snö som
persike-träd i blom mot en hvit alp. De till hvardags så döda
husen genljödo af lif och lefnadslust. Skratt och skämt
trängde ner för trapporna öfvermodigt, som när det gör
ondt i bröstet af lycka, och när dörrarna slogos upp till
de med grönt smyckade porthvalfven, slog en berusande
strof om valstakt, kvinnoskönhet och champagne ut på den
mörka gatan.
Men hvem mer än Otto tänkte på åtalet, på
samvetsfriheten, som kränkts? Med allt växande bitterhet i sinnet
gick han sakta ner mot stadens centrum för att dock råka
någon allvarsam människa, någon, som sörjde som han och
var missmodig och förgrämd som han. ..
Men öfverallt gingo böljslagen af lust och nöje lika
höga, ryckande alla in i sitt sorl. Högljudda skaror
skyndade till alla förlustelseställen. Utanför teatrarna stodo
skrattande grupper — det var mellanakt — med den eld
i ögonen, som är en återglans från fantasiens land och dess
sorg och glädje rikare än verklighetens. De stora kaféerna
voro öfverfulla. Genom de skimrande salarna trängde det
bedöfvande bullret af människor, som passioneradt sökte
glömska. Orkestrarnas operettmelodier trängde med otålig
lifslust och hetsiga drömmar genom af alkohol tända blod.
Småningom hade Otto på sin vandring sett alla sina vänner
och bekanta, frihetspartiets alla framskjutna medlemmar,
och samtliga tycktes de lika ifrigt som alla andra deltaga
i hetsjakten efter nöjet utan tanke på något annat. En
satt och drack punsch med ett kotteri glada medicinare,
en annan gick ner på en varité för att s’encanailler efter
en familjemiddag, med hvita halsduken dold under
pälskragen, och i ett gathörn såg Otto slutligen Sivers själf
öppna dörren till en hyrvagn för en florhöljd dam. Den
store partichefen hade en min på sitt halft bortvända
ansikte, som han stred mellan sin plikt att vara inkognito
och sin lust att blifva ertappad på äfventyr.
Ottos sorgenliet blef allt djupare, där han ensam med
sin kränkta frihetsdröm gick bland alla de nöjets lusteldar,
som glimmade rundt ikring. Hans steg förde honom vidare
och vidare, till dess han ändtligen fann sig stå på Lejon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
