Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Om valet af böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för dem utgjort en källa till nöje och uppbyggelse
i gamla tider och fjerran länder, böra just af
detta skäl icke helt och hållet förgätas, om de
också enligt vår åsigt icke förtjena det rykte
de åtnjutit. Många af dessa skrifter äro
tillgängliga i öfversättningar, hvilka, om de också aldrig
göra full rättvisa åt originalet, dock i och för
sig kunna vara beundransvärdt väl utförda och
förtjena uppmärksamhet såsom språkmonument.
Så är ju i första rummet fallet med Bibeln,
hvars gamla öfversättningar på engelska, tyska
och svenska utöfvat icke ringa inflytande på dessa
språks utbildning.
Hvarje stor folkstam har i den gråa
forntiden haft vise män och filosofer, hvilka nedlagt
sina läror i skrifter, hvilka slägte efter slägte,
mångenstädes på jorden ända intill våra dagar,
betraktats såsom deras folks eller deras stams
dyrbaraste och heligaste egendom. Så vill jag här
blott nämna de heliga King, hvilka samlade och
redigerade af Konfutse eller Kuntse utgöra
urkunderna för det urgamla Kinas andliga verksamhet
och ännu af kineserna betraktas såsom rättesnöret
för deras politiska, religiösa och sedliga lif. Och
likasom kineserna hafva äfven hinduerna sina
urgamla skrifter, omfattande deras religions- och
sedelära, i Vedasångerna och i Manus lagar,
hvarjemte hos detta folk äfven dikten och till och
med dramat blomstrat, hvarpå lysande prof
finnas i behåll i hjeltedikterna Mahabarata och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
