Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Om valet af böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
romare, möter oss en rik och härlig litteratur,
som bildar de grundvalar, på hvilka vår
kunskapsskatt med rätta kan sägas hvila.
Bland grekerna står Aristoteles främst
såsom den moderna vetenskapliga metodens fader,
om icke skapare. Såsom en naturlig, ja, i sjelfva
verket oundviklig följd häraf har hans principer
blifvit en del af hela vårt intellektuela väsende,
så att de nu synas oss nästan sjelfklara.
Aristoteles’ egna iakttagelser hafva, så märkvärdiga
de ofta äro, såsom exempelvis, då han meddelar,
att bin under en och samma dag hålla sig
uteslutande till ett slags blommor, numera för det
mesta blifvit öfverträffade af senare iakttagelser,
som kunnat utföras under gynsammare
förhållanden. Men vi böra icke vara otacksamma mot
den store läraren derför att hans egen erfarenhet
lärt oss, huru vi skola gå framåt.
Med Aristoteles delar Platon äran af att
vara det gamla Greklands störste tänkare. Om
hans metod visat sig mindre fruktbärande, om
vi ännu icke hafva gjort synnerliga framsteg i
vår kunskap om det öfversinliga, så förblifva i
alla fall hans skrifter lika lärorika som de alltid
varit, enär de frågor, med hvilka de sysselsätta
sig, alltid skola väcka vårt deltagande, lika mycket
som den lugna och höga anda, hvari de
behandlas, måste väcka vår beundran.
Bland Greklands skalder möter oss i första
rummet Homeros, men huru många hafva väl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
