Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Om valet af böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin Gudomliga Komedi, Shakespeare står
oupphunnen såsom skildrare af menniskans
lidelser, Molière gisslade i sina komedier sin tids
lyten och menniskornas odygder och svagheter,
Göthe och Schiller skänkte verlden de djupaste
och ädlaste tankar. Och efter dem kommer hela
raden af siare, skalder och skriftställare. Jag
nämner blott en och annan af de mera kända:
Cervantes och Camoëns på Pyreneiska halfön,
Tasso och Ariosto i Italien, Voltaire, Rousseau,
Chateaubriand, Victor Hugo bland fransmännen,
Milton, Swift, Byron, Walter Scott, Dickens,
Thackeray, George Elliot bland engelsmännen,
Herder, Heine, bland tyskarne, Turgenjeff bland
ryssarne, Kjellgren, Bellman, Tegnér, Atterbom,
Geijer, Runeberg bland svenskar och finnar,
Holberg och Andersen bland danskarne.
Hos hvarje bokvän skall blotta nämnandet
af dessa namn väcka en mängd af angenäma
minnen och tacksamma tankar på fridfulla stunder i
hemmet efter dagens mödor och besvär. Huru
tacksamma böra vi icke vara för denna
outsägliga välsignelse, för den otaliga skara vänner,
som aldrig trötta oss, aldrig bedraga eller
öfvergifva oss!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
