Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tidens värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
*Med många ord ej den förspiller tiden.
Som vill på allvar hafva något gjordt.”
»Jag erinrar mig», säger HILLARD, »ett
satiriskt qväde, i hvilket djefvulen framställes såsom
fiskande efter menniskor och tillagar betet efter
sitt bytes olika smak och lynne, men lättingarne
falla lättast offer för honom, ty de svälja till och
med den nakna kroken». Den sysslolöses själ
faller i sjelfva verket ett rof för sig sjelf.
»Menniskohjertat», säger LUTHER, »liknar en
qvarnsten i en qvarn. Om du lägger hvete
under qvarnstenen, mal och krossar den hvetet till
mjöl, lägger du ingenting under den, fortsätter
den likväl att mala — och mal sig sjelf.»
Det är icke arbete utan bekymmer, som
dödar, och i denna mening, anser jag, att vi böra
tolka orden: »tänken icke på morgondagen, ty
hvar dag hafver sin omsorg ... Skåden liljorna
- på marken, huru de växa: de arbeta icke, ej
heller spinna de. Men icke ens SALOMO i all sin
härlighet var så klädd som en af dem. Kläder
nu Gud så gräset på marken, hvilket i dag står
och i morgon kastas i ugnen, skall han icke mycket
mera kläda eder, I klentrogne?» Det skulle för
visso vara ett misstag att antaga, att liljorna
äro sysslolösa eller fåvitska. Plantor äro tvärtom
mycket flitiga, och liljor samla i sina
sammansatta lökar en stor del af det ena årets näring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
