Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tidens värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Menniskans lif är sjuttio år, men huru litet
af hela denna tid tillhör oss i sjelfva verket! Vi
måste från den samma draga den tid, som kräf-
ves för sömnen, för våra måltider, för att kläda
på och af oss, för att taga oss kroppsöfning o.
s. v., och huru litet återstår icke efter allt detta
till vårt förfogande!
»Jag har nominelt lefvat femtio år», säger
LAMB, »men afräkna härifrån de timmar jag
lefvat för andra menniskor och icke för mig sjelf,
och du skall finna mig ännu vara en ung man.»
De timmar vi lefva för våra medmenniskor
böra emellertid icke afräknas, utan hellre de
timmar, hvilka icke medföra något gagn, hvarken
för oss sjelfva eller för någon annan; och dessa
äro, ty värr, ofta ganska talrika.
»Somliga timmar», säger SENECA, »tagas ifrän
oss, somliga stjälas ifrån oss och somliga glida
oss ur händerna.» Det är i sanning sällsamt,
huru mycken oskyldig lycka vi tanklöst kasta
bort. Ett österländskt ordspråk säger, att olyckor,
som sändas oss från himmelen, kunna undvikas,
men från dem, hvilka vi draga öfver oss sjelfva,
finnes ingen undflykt.
För några år sedan besökte jag de förnämsta
städerna vid Schweiz’ sjöar i sällskap med den
utmärkte fornforskaren MORLOT. Till min
öfverraskning erfor jag, att denne mans hela inkomst
utgjorde 1800 kronor om året, af hvilken summa
han dessutom offrade en del på att anlägga ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
