Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Naturkunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Det är visserligen sant, att vetenskapen
stundom förstör många forntidens poetiska myter,
såsom exempelvis den gamla hinduiska förklaringen
på floderna, att »Indra gräfde ut deras bäddar
med åskviggar och sände dem på deras långa
vägar»; men de verkliga orsakerna till
naturföreteelserna äro långt mera häpnadsväckande och
innehålla mera verklig poesi än de förklaringar,
på hvilka menniskoslägtets ouppodlade inbillning
komnmit.
I sina oändliga utsigter är vetenskapen lika
sällsam och spännande som en fésaga; och med
rätta säger BYRON:
”Ack verkligheten har ock sin historia,
Mer underbar än hvad till sagan hör,
Mer skön än fantasi’n i all sin gloria,
Hvad sånggudinnan, den förslagna, gör,
Då kring sin vilda verld hon tusen bilder strör.”
»Välsignelse öfver naturkunnighetenl» utropar
MACKAY. »Då jorden syntes gammal, då tron
började att vackla och vårt förstånd att stelna, då
var det hon, som upptäckte, att verlden var ung
och lärde dess tunga ett nytt språk!»
Botaniken betraktas exempelvis af många
såsom en torr vetenskap. Vi kunna visserligen den
förutan beundra blommorna och träden, liksom
vi kunna beundra en stor man eller en vacker
qvinna i en samling menniskor; men vi beundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
