Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Naturkunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
dess ena till dess andra sida, så att den lilla
bäcken uppdämmes, men i ena hörnet finnes en
öppning, genom hvilken det öfverflödande vattnet
i ett litet vattenfall finner sin väg ned till den
lägre belägna växtligheten.
Om vi närma oss dammen från
skogvaktarestugan ofvanför den samma, kunna vi gå genom
skogen och osedda komma fram till murens hörn,
så att vi, om vi gå sakta, kunna med en blick
öfverskåda dammens hela yta utan att störa någon
lefvande varelse, som till äfventyrs torde finnas
derstädes.
Långt upp vid dammens öfre ände leder en
vattenhöna sin lilla afkomma omkring bland pilarne,
på den kullfallna stammen af ett gammalt
bokträd, som ligger till hälften öfver dammen, sitter
en vattenråtta upprätt och kliar sitt högra. öra,
och fallet af skalet af ett bokollon just till våra
fötter sqvallrar om, att en ekorre spisar sin
middag någonstädes i den löfrika kronan öfver oss.
Men se, vattenråttan har varseblifvit oss och
begifver sig skyndsamt omedelbart till sitt hål i
dammens strandbrädd, medan vattnets krusning
öfver henne är allt, som förräder hennes tysta
flykt. Vattenhönan har för länge sedan sökt sig
ett skydd, och ekorren släpper icke mera några
skal. Det är ett verkligt slumrande vatten utan
tecken till lif.
Men om vi med bibehållande af vår
uppfattning och vårt synsinne kunde krympa ihop till lef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
