Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
ningen med afseende på bergsceneri varit
densamma, som uttrycktes af TACITUS. »Hvem
skulle vilja lemna Asien eller Afrika eller Italien
för att begifva sig till Tyskland, ett oformligt och
vildt land och en mulen himmel med ett
melankoliskt utseende, om detta land icke vore ens
fosterland.»
Det är af ganska stort intresse att höra
den åsigt, som uttalas af BEATTIE i en särskild
athandling om »Sanning, poesi och musik»,
skrifven i slutet på förra århundradet, att »de
skotska högländerna i allmänhet äro ett
melankoliskt land. Långa sträckor af bergiga nejder,
täckta med mörk ljung och ofta insvepta i
dimmans dunkel; smala dalar med gles befolkning
och omgärdade af branter, som genljuda af de
nedstörtande strömmarnes brus; en jord så karg
och cett klimat så hårdt, att hvarken de betande
hjordarnes behag celler åkerbrukets arbete kan
komma i fråga; vågornas sorgliga svall långs
fjordar och sjöar; det mägtiga dån, som hvarje
omkastning af vinden förmår väcka i en enslig
nejd, full af ckon och klippor och grottor; den
groteska och spöklika anblicken af ett sådant
landskap vid månsken: föremål sådana som dessa
fylla med sitt dystra skimmer fantasicn» o. s. v.
Äfven GOLDSMITH ansåg höglandsscenceriet
nedtryckande och fult. JOHNSON uppstälde såsom
ett axiom, att »den ädlaste utsigt, som en skotte
någonsin kan skåda, är stora landsvägen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
