Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Musiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
han fyra strängar af lika längd och tjocklek
o.. s. v., fäste vigter af de nämda
vigtsförhållandena vid dem och fann, att de gåfvo samma
ljud som hamrarne gifvit: nemligen qvarten,
qvinten och oktaven till den lägsta tonen».
Huru härmed än må förhålla sig, synes
det som om lyran till en början haft endast fyra
strängar. TERPANDER säges hafva gifvit den
ytterligare tre, och sedermera tillades en åttonde
sträng.
Vi hafva olyckligtvis inga prof på grekisk
eller romersk eller ens på äldre kristen musik.
Kineserna angåfvo noterna med ord eller deras
begynnelsebokstäfver. Den lägsta noten kallades
»koung» eller kejsare, enär denna var grunden,
som uppbar allt det öfriga, den andra noten
kallades »tschang», premierminister, den tredje
var undersåte, den fjerde allmänna
angelägenheter, den femte himlens spegel. Äfven grekerna
hade namn för hvarje not. De s. k.
gregorianska noterna uppfunnos icke förr än sexhundra
år efter Gregorii död. St. Gallens kloster eger
en kopia af Gregorii antiphonaris, skrifven
omkring året 780 af en körsångare, som skickades
från Rom till Karl den store för att reformera
musiken i norden, och i denna angåfvos noterna
af s. k. »neumer», af hvilka våra noter
småningom utvecklades, och ordnades först i en
linie, till hvilken sedermera kommo de öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
