Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Musiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
måhända icke på annat sätt utmärkt framför sina
likar, har fått gåfvan att framkalla och väcka
dem.»
Poesi och musik förena sig i sången. Från
urminnes tider har sången varit arbetets ljufva
följeslagare. Sjömannens okonstlade sång höres
på vattnet, fåraherden sjunger på kullen,
mjölkflickan i ladugården, bonden vid plogen. Hvarje
yrke, hvarje sysselsättning, hvarje handling eller
uppträde här i lifvet har länge haft sin egen
särskilda musik. Bruden gick till sitt bröllop,
arbetaren till sitt arbete, gubben till sin sista
långa hvila, hvar och en med för
omständigheterna lämplig urgammal musik.
Musik har med rätta beskrifvits såsom
medkänslans moder, religionens tjenarinna, och skall,
såsom kejsar KARL vI sade till Farinelli, aldrig
utöfva sitt fulla inflytande, så vida den icke
sträfvar att icke uteslutande tjusa örat, utan äfven
hjertat.
Många finnas, hvilka anse, att vårt lif för
närvarande är ovanligt prosaiskt och köpslående.
Jag betviflar mycket, huruvida detta är
förhållandet, men om så är, är vårt behof af musik
blott så mycket större.
Så mycket musiken också redan gjort för
menniskan, må vi hoppas, att den i framtiden
skall göra ännu mer.
Den är för öfrigt en glädje för alla. För
att uppskatta vetenskap och konst fordras en
Lubbock, Lifvets fröjder. ul 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
