Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Naturens skönhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
stars ogrumlade glädje; af allt detta erhåller jag
litet... I trastens sång är en ton min; i den
dans, som uppföres af bladens skuggor, uppstå
de labyrintiska bilderna för mig, ehuru rörelsen
är deras; blommorna med sina tusentals anleten
hafva samlat morgonens kyssar. Då mina
känslor äro hos dem, erhåller jag åtminstone något
af deras fulla lif. Aldrig skulle jag kunna få
nog, aldrig stanna tillräckligt länge... De
stunder själen uppfylles af skönheten äro de enda,
då vi verkligen lefva, så att, ju längre vi kunna
stanna bland dessa föremål, desto mera
undanstjäles från den oundvikliga tiden... De äro de
enda timmar, som icke äro bortslösade — de
timmar, hvilka sysselsätta själen och fylla den
med skönhet. Detta är verkligt lif, men allt
annat är illusion eller ett blott framhärdande i
tilvaron. Att vara skön och vara lugn utan
sinnesfruktan är naturens ideal. Om jag icke
kan uppnå det, kan jag åtminstone tänka mig
det.»
Man kan hemta stort nöje af djurriket,
med jagt och fiske, hvarvid man på samma
gång erhåller frisk luft och kroppsrörelse och får
tillfälle att se mycket omvexlande och vackert
sceneri. Man måste emellertid medgifva, att till
och med ur rent sjelfvisk synpunkt djurens
dödande icke är rätta sättet att förskaffa sig det
största nöjet af dem. Huru mycket mera
intressant skulle icke hvarje utflygt på landsbyg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
