Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I51I
är icke den, som anser dem vara sådana,
vidskepelsen håller dem för att vara, icke beherskad
af oändligt brottsligare och hemskare åsigter? Jag
för min del skulle långt hellre vilja, att
menniskor sade om mig, att det alldeles icke funnits
eller icke finnes någon PLUTARKOS alls, än att de
sade, att PLUTARKOS vore en obeständig, dåraktig
man, lätt förmådd till vrede, hämdgirig för
obetydligheter, lättretlig öfver småsaker.»
Mycket har tagits för religion, och i synnerhet
sjelfviskhet, äfven fruktan, hopp, kärlek till musik,
tillkonst, till ståt; samvetsbetänkligheter hafva ofta
intagit kärlekens rum, och himlens ära har
stundom fått bero på ädla stenar och dyrbarheter.
Mången, har man med rätta sagt, löper efter
Kristus, icke för underverkens skull, utan för bröd.
I många fall har religiösa olikheter blifvit
till ett verkligt ordspråk. Det finnes en
österländsk berättelse om fyra män, en arab, en
perser, en turk och en grek, hvilka kommo
öfverens om att tillsammans äta en aftonmåltid, men
sedan detta skett, började de kifvas om, hvarest
måltiden skulle hållas. Turken föreslog Azum,
araben Aneb, persern Anghur, medan greken höll
på Staphylion. Medan de på detta sätt kifvades,
»Då sågo de en åsna gå förbi
Med lastad säck och drufvor deruti.
Hvar en till karavanen sprang åstad
Och visade på purpurbördan glad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>