Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
PÅ LIFVETS IIAF.
Hvilken djup tröst det ligger i detta
förhållande! Huru alldeles afpassadt det
är för den i sig sjelf hjelplöse syndaren!
Och hvilken är icke af naturen en sådan
syndare? Sannerligen, evangelium är
lämpadt efter menniskonaturens djupaste
behof allaredan här vid upprinnelsen till
det kristliga lifvet, ty detta upprinner
just i och med det samma man kan af
hjertat tro på syndernas förlåtelse för
Kristi skull. Om Gud rättfärdiggör den
ogudaktige, då behöfver ingen ogudaktig,
som söker Gud, förtvifla, ty då eger detta
evangelium just sin rätta tillämpning på
honom och räcker till för honom, hvad
än hans ogudaktighet har varit. Alltså
gifves det för honom en ögonblicklig, fri
och fullkomlig förlåtelse, så att han aktas
fri från syndaskuld och rättfärdig inför
Gud.
Detta innebär icke, att ej Gud ser
och märker den själen ännu vidlådande
bristen och synden på grund af den från
Adam ärfda syndiga naturen; ty om
sådana brister och synder påminnas de
kristne alltigenom Pauli epistlar, och
uppmanas de att bortlägga och öfvervinna
dem, samt att icke vandra efter köttet
utan efter Anden. Men det innebär
förlåtelse för all sådan brist och synd, om
än den faderliga agan understundom be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
