Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
— Bröllop, sade jag retligt, är löjliga, oaptitliga
tillställningar. Det enda som tröstar mig över att
jag inte har några utsikter — tack vare dig, Eva
— att bli gift, är, att jag slipper gå igenom den
komedien.
— Jag håller med dig — teoretiskt, sade Eva.
Tänk i stället:
"Att höra hop, och ingen ann det vet,
ej hus, ej hem, ej vardagsomsorg äga."
Babys ögon sken till, när hon hörde sin älskade
Levertin och hon föll in:
"När juniaftons ljusa skymning föll,
en brudkvälls bristande och vita slöja,
som staden i sin lätta vävnad höll,
de brukade i fönstersmygen dröja,
de hemlösa, som älskade varann,
men som en helgedom det dolt för världen,
en ensam kvinna och en ensam man,
som hemligt ressällskap gjort upp på färden."
Baby, som under ett par månader endast talat
allmänna intressen, hade tydligen fått recidiv. Hon
satt uppkrupen i mitt soffhörn, nattdräkten
ned-stramad om de bara fötterna och håret över alla
bräddar. Då jag böjde mig fram för att se på
henne, fann jag, att hon slutit ögonen, medan
munnen log, frånvarande och lycklig. Och jag
hörde en liten viskning, som mitt vana öra dechiff-
rerade såsom: »to Mennesker–-». När Baby
är sentimental, griper hon alltid till danska. Det är
sviter efter Blicher-Clausen och Ingeborg Maria Sick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
