Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
tvillingar, så du kan tänka dig, att hon tackade
Gud att jag kom, som inte har några och är
oförhindrad att använda all den muskelkraft jag sparat
under halvåret i Stockholm på att sköta deras tvätt,
som var beräknad för en, s å d u k a n t ä n k a d i g,
och värma deras mjölk och allting annat.
Du undrar nog om jag saknar Ligan och dess
håla och det gör jag, men jag längtar inte tillbaka.
Min rätta plats är icke vid skrivpulpeten, och
pennan är icke mitt vapen. Gud, vad jag njuter
av att arbeta med båda mina händer, med hela
min kropp, att bära ämbar, att kånka på ungar,
att stryka små skjortor — om du visste hur söta
— att hänga upp tvätt och att se hur snön smälter
i skogen! Jag stiger upp om rnornarna, jag hackar
ben till hönsen, jag löper i källaren och på
vinden, jag lagar sjukmat, jag trälar värre än om
jag vore gift här på gården, jag tänker på
ingenting, och faktiskt har min hy blivit bättre. Planer
har jag inga bestämda just, det enda jag grubblar
över är Putte. Du vet ju, att han är en sådan
utmärkt pojke, fast litet nervös av sig i klassen, och
rektorn säger, att han borde stå under en god
och öm ledning. Men hur skall jag kunna ställa om
någon sådan i Stockholm åt pysen? Jag ville
flytta honom till ett läroverk i en liten stad och ha
skolhushåll för en sex à sju pysar till, men allt det
där är minsann inte så lätt att ordna. Få se till
hösten!
Ja, få se till hösten! Hur har Ligan det då?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
