Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrtullsligan - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV
Den 16 oktober.
Efter söndag blir det lätt måndag, säger Eva.
Klockan är ungefär åtta, men ännu har ingen rört
sig. Klockan blir tio minuter över, och ett stönande
höres inifrån Emmys och Magnhilds sovgemak.
Det är måndagsmorgonens tragedi, som tar sin
början. Den enas suckar avlöser den andras, den ena
förklarar att hon är olycklig, som ligger så länge, den
andra, att hon är vansinnig, men ändå rör ingen på sig.
»Lär er att lida utan att klaga, flickor!» säger jag
och är med ett ryck uppe ur sängen.
De andra följer efter, men detta är den enda stund
på dagen, då Eva är vid farligt humör. Så går det till
varenda dag, samma brutala och för tidiga lösryckande
från sängvilan, samma klagolåt och brådska och sedan
i galopp till kontoret. Jag har hållit på två veckor, men
tycker, att jag har år av samma enformiga tillvaro
bakom mig. När jag hållit på några år, kommer jag
antagligen att tycka, att de är som en vecka.
Jag tror, att de inte just personligen har något emot
mig, mina herrar på kontoret, men att de ogillar min
därvaro av princip. Chefen själv tror jag inte har
några vidare principer i kvinnofrågor, dem löser han
för egen del enkelt och rationellt, sägs det, men de två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
