Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrtullsligan - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•N orrtullsligan 23
»Seså, var inte ledsen, tänk på mig, mig har ingen
bedragit en gång!»
Vi skulle sluta klockan ett på kontoret, och då hade
jag stämt Putte dit, för han ville ut och handla sedan.
När jag kom till byrån på morgonen, tyckte jag, att
städet och herrarna skulle se på mig vad som hänt
kvällen förut, och jag bävade för att möta chefen.
Men han såg så fryntlig och obesvärad ut, att jag
trodde han glömt alltsammans.
Nå, det märkte jag då, att han icke hade gjort.
Hela förmiddagen kämpade vi en tyst och förtvivlad
kamp, han ville gå vidare i texten, jag ville förhindra
det, julfriden var tillräckligt omskakad ändå. Blir han
inte bättre, kan jag omöjligt ha mina ringar på höger
hand mera. Det gör för otäckt ont, när han lägger till
med all sin styrka.
Klockan blev ett, och häradshövdingarna gick på
slaget efter att ha tittat in i mitt rum, där chefen
befann sig och önskat god jul med ett menande leende,
som jag skulle velat slå dem för. Jag hade ju stämt
möte med Putte, men den slarvern dröjde, så jag tänkte
gå ned och vänta i porten, för att bli av med chefen,
det förstod jag inte var att tänka på.
Han vimlade omkring mig och fann på alla möjliga
frågor att uppehålla mig med: vad jag skulle göra
under juldagarna, om jag hade tänkt på någon present
åt honom, om jag ville gå ut och gå med honom och
slutligen om jag var nog löjlig att vara ond för
föregående kväll.
Jag var nervös till det yttersta, då äntligen Putte
anlände. Jag fick mössan av honom.
»Seså, min pys, hälsa på häradshövdingen!» sade
jag med hemlig glädje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
