Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrtullsligan - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII
Någon gång i januari.
Eva och jag.
Vi har nyss kommit hem, var från sitt knog, vi ligger
nu hänslängda i mörkret på var sin soffa, och det är
alldeles tyst emellan oss. Envar vet, att den andra är
fullt sysselsatt med sina tankar.
Varken Emmy eller Baby höras av, det är heller
ingenting att undra på, vi är ju, sedan uppträdet härom
kvällen, då Eva och Emmy kom ihop sig, aldrig
tillsammans så gemytligt som förr. Och ingen skyndar
sig just hem om kvällarna.
»Har du märkt, Pegg», säger till sist Eva, »att det
är, som om något tagit slut?»
»Är det kaffet eller fotogenen?» frågar jag, men
jag vet ju, att hon menar stämningen från fordom.
»Ja, det är visst inte helt med fotogenen, gunås»,
svarar Eva, »fast det kan ju hjälpas så här i början
på månaden. Men jag ligger och tänker på den gamla
goda tiden. Fattiga var vi och krångel hade vi jämt
med affärerna, och när det blev den första, hade jag
ofta inte mer än tre och femtio kvar att få ut på lönen,
men vad för en humor yi höll jämt! Här var ett
öronbedövande larm, ’mamman’, som nu är gift i
landsorten, var ovanligt skicklig i att föra oväsen, och kär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
