Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruddansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem, gick aldrig ur honom. När det fanns en avkomling till
herr Olavus i socknen, så skulle hon vara med på bröllopet,
annars blev det inte sådant, som han hade velat ha det.
Han ville inte ta för gott det skälet, att prästdottern inte
kunde fara hemifrån för mormoderns skull, utan frågade
genast om inte någon av pigorna kunde ha fått se till fru
Beata i dag. Hon låg väl inte för döden heller.
Man kunde höra på rösten, att han var riktigt ledsen
och att det inte bara var artigt prat. Han tyckte ju om, att
den nya prästfrun hade kommit, men det kunde inte nekas,
att hon inte var av den gamla prästsläkten.
Prästfrun svarade, att hon hade tyckt som han och sagt
det också. Men se, prästdottern var så mån om den gamla,
att det var inte möjligt att få henne med bort, så snart som
det var det allra minsta fel med mormodern.
Nu var prästfrun avpälsad, och hon visste med sig, både
att hon såg ståtlig ut och var fint klädd och att de inte
kunde få en dugligare prästfru, om de än sökte över hela
landet. Men det var, som om bondfolket alldeles hade sett
förbi henne.
Björn Hindrikssons hustru undrade på att inte fru Beata
själv hade velat, att dotterdottern skulle fara. Hon visste
nog, att det inte hade firats något bröllop där i gården
i deras tid, utan att en av den gamla prästsläkten hade
dansat med bruden.
Prästfrun stramade upp sig och blev grov i rösten. Hon
hade ju inte vetat, att det var så viktigt, för då skulle hon
själv ha stannat hemma. Men hon kunde ju fara hem, hon,
nu strax, så att Maja Lisa fick komma.
Med detta vann prästfrun övertaget. Det blev fasligt illa
med bondfolket för att de hade stött sig med henne, och
det slutade så, att de fick tigga och be, att hon skulle stanna.
Det var att höra samma frågor och ge samma svar där
uppe i stora saln i övervåningen, när hon nu gick runt och
hälsade på alla dem, som stod uppställda utmed väggarna
och väntade på vigseln. Hon blev varm på en gång, hon,
som hade frusit hela dagen. Först när hon satt i soffan, fick
hon vara i fred för frågor om Maja Lisa. De två förnämsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
