Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Speciedalern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oj, oj! Maja Lisa måste bekänna, att hon aldrig hade
varit mycket glad åt de där besökena i bondgården. Inte
vantrivdes hon därför, att mostern under årenas lopp hade
blivit som en annan bondhustru, utan därför, att hon bar sig
så underligt åt, då det kom främmande till henne från
Lövdala. Hon gick inte ut på trappan och bjöd dem vara
välkomna, och när de trädde in i stugan, kunde hon aldrig låta
bli att säga, att de gjorde sig för mycket besvär, som hälsade
på i en bondgård. Strax därpå kunde hon räkna efter hur
lång tid som hade gått, sedan de sist var där, och detta alls
inte på något vänligt sätt, utan så, att de besökande kände
sig ganska eländiga och inte visste om de hade gjort rätt
i att komma eller om de hade bort hålla sig hemma.
Det var för tokigt! En morgon, då Maja Lisa satt med
far och mor vid frukostbordet, råkade hon att kasta fram
några ord om moster i Svanskog, och att man väl inte
alldeles fick glömma bort henne.
Hon hade knappt talat ut, förrän hon ångrade sig. För
vad skulle hon i Svanskog att göra? Det var rätt onödigt.
Moster var inte blidare mot henne än söta mor själv. Bevare
oss väl! Även om Maja Lisa finge fara dit, så visste hon
knappast om hon skulle komma sig för att be om hjälp.
Söta far såg genast upp från vällingtallriken. Det hade
alltid gjort honom ont om prästgårdsmamsellen, som hade
blivit bondhustru, och han var mycket noga med att hon
skulle veta, att hon inte var glömd i sitt gamla hem. Nu
undrade han när någon sist var hos henne. Kanske det var
så längesedan, att de borde fara och hälsa på i Svanskog?
Söta mor teg, eftersom hon inte hade mycken reda på
bondsläkten, och Maja Lisa måste svara, att ingen av dem
hade varit i Svanskog sedan förra julen. Hon fördristade
sig att tillägga, att nu skulle nog moster tycka mest om,
ifall söta far själv fore dit med söta mor.
Men Maja Lisa märkte snart, att inte skulle hon komma
från saken för så lätt köp. Söta far lutade sig bakåt i stolen
och såg inte mycket belåten ut. Han menade visst, att det
fick vara måtta med släktkärleken. Till sist förklarade han,
att honom hade då moster sett så mycket, att inte behövde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
