Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Små räfvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medan den lilla flickan gjorde som hon var
tillsagd, stod fru Dahl och tänkte på »de små
räfvarna». Hon tänkte på, huru sådana där
småsaker, som ofta förekomma i ett hem, kunna störa
friden.
Som barnjungfrun var sjuk, hade Karin fått
sig ålagdt att tvätta och kamma sin lille bror och
sätta honom i den höga karmstolen bredvid mamma
vid middagsbordet. Då hennes mor nu påminde
henne om denna plikt, skyndade hon ut på gården,
där Erik var ifrigt sysselsatt att gräfva i sanden
med sin spade.
»Kom, Erik», ropade Karin, »så skall jag
tvätta och kamma dig till middagen.»
Men Erik var alltför upptagen af sin
gräfning för att gifva akt på hvad systern sade. I
detsamma fick Karin se några vackra stenar i
sanden. Hon plockade upp dem och glömde
alldeles bort hvad hon egentligen skulle göra, till
dess middagsklockan ringde. Då skyndade hon
fram till den lille brodern, tog honom häftigt i
armen, kastade undan spaden och drog den
sparkande och skrikande gossen med sig in i
barnkammaren.
Föräldrarna stodo redan vid bordet och
väntade, då barnen kommo ut i salen. I hastigheten
hade Karin ej hunnit mer än att stryka omkring
dammet i Eriks ansikte, och hans hår stod i vädret
åt alla håll. Herr Dahl såg missnöjd ut, medan
hans hustru skyndade att ställa saken till rätta, så
godt det lät sig göra. Man satte sig till bords,
men Erik hade ej glömt, hur hårdhändt systern
varit. Han ville ej låta henne hjälpa honom upp
i stolen, och när hon ändå gjorde det, sågo de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
