Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vederstyggliga, lunsiga, kortbenta kvinna under pianot!
Kan du sjunga »Jungfruns bön»?»
Utrop av förtjusning från flickorna förekommo
svaret, och Lute ropade under pianot till unge
Wainwright, som visade sig i dörren.
»Hjälp, herr riddare! Hjälp!»
»Släpp flickan!» befallde Wainwright.
»Vem är du?» frågade Forrest.
»Kung Georg, sir! Jag menar ... hm ... sankt
Georg.»
»Då är jag din drake», förklarade Forrest ödmjukt.
»Skona den gamla hederliga och enda hals jag har.»
»Av med huvudet!» uppmuntrade flickorna.
»Stå stilla, flickor, det ber jag», sade Bert. »Jag
är bara en liten fattig väpnare. Men jag är
oförfärad. Jag skall strypa draken. Jag skall strypa
honom i hans håla. Och medan han kvävs långsamt,
ska ni, sköna jungfru, fly till bergen för att inte
dalarna ska falla över er. Sacramentofloden håller
på att svämma över med mycket vatten och många
stora fiskar.»
»Av med hans huvud!» ropade flickorna. »Utgjut
hans blod och stek honom hel!»
»Jag ger mig», stönade Forrest. »Jag är död. Död
tack vare den oändliga barmhärtigheten hos kristliga
unga kvinnor anno 1914, som ska få rösträtt en dag
då de bli fullvuxna, så vida de inte innan dess gifta
sig med utlänningar. Betrakta mitt huvud som
avhugget, sankt Georg. Jag är avliden. Det är allt
vad vittnet har att säga.»
Och med suckar och stönanden, med realistiska
rysningar och sprattlingar och ett väldigt skrammel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
