Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FEMTONDE KAPITLET.
Det var långt efter tio på morgonen som Graham,
rastlöst strövande omkring och undrande om Paula
någonsin visade sig förr än midt på dagen, kom in
i musikrummet. Fastän han i flera dagar varit gäst
i Stora huset, var det så stort att musikrummet ännu
var nytt för honom. Det var ett härligt rum, kanske
sextio fot långt och trettiofem fot bredt och med
ett högt bjälktak, varifrån ett varmt gyllene ljus
strömmade ner genom ett takfönster av gult glas. Det fanns
mycket rödt i väggar och möbler, och han tyckte
att musikens andar härskade där inne.
Graham stod och betraktade en oljefärgstavla, då
han såg sin värdinna komma in från stora ingången
långt bort i fjärran. Vid hennes åsyn fick han hjärtat
i halsgropen. Hon var alldeles vitklädd och såg mycket
ung och nästan lång ut i sin veckrika, utsökt enkla
och skenbart formlösa holoku. Han kände till
holoku’n från dess hemland Hawaji, där den ger en
vanlig kvinna charm och en intagande kvinna dubbel
charm.
Medan de småleende hälsade på varandra lade han
märke till hennes hållning och frimodiga blick, som
tycktes säga: »God dag, min vän.» Det var
åtminstone hans intryck då hon kom emot honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:22:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lilladamen/0178.html
