Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tuellt. Han är en jämnt smidd kedja. Han har inga
massivare länkar, inga klena länkar.»
»Jag är rädd att jag liknar er», sade Graham, »den
vanligare och underlägsnare varelsen, geniet. Ty jag
flammar också upp vid vissa tillfällen och gör saker
utan den ringaste beräkning. Och jag är inte höjd över
att falla på knä för mysteriet.»
»Och Dick hatar mysterier — åtminstone ser det
så ut. Han nöjer sig inte med att veta hur, han
söker också i evighet hur’s orsak. Ett mysterium
är en utmaning för honom. Det retar honom som ett
rödt skynke retar en tjur. Genast riktar han sina
stötar mot mysteriets inälvor och hjärta för att få veta
hur och varför, och då blir det inte längre något
mysterium, utan en allmän lag och ett vetenskapligt
bevisat faktum.»
Mycket av den situation, som höll på att utveckla
sig, var dolt för de tre huvudpersonerna, Graham
visste ingenting om Paulas förtvivlade försök att haka
sig fast vid sin man, och denne, som var feberaktigt
sysselsatt med sina tusen planer och förslag, träffade
sina gäster allt mera sällan. Av en,i mängd långa
chiffertelegram från Mexico visste Paula att
situationen vid Harvestgruvorna var farlig. Hon såg också
agenter från utländska aktieägare i Mexico anlända
till ranchen och konferera med Dick, alltid
brådskande och ofta olägligt. Men förutom hans klagomål över
att de togo tid ifrån honom meddelade han henne
aldrig något om diskussionerna.
»Ack, jag önskar att du inte vore så upptagen»,
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
