Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom det. Han kunde ej glömma denna besvarade
kyss, och hans sinnen badade ljuvligt i ett hav av
minnen.
Han lade smekande handen på sitt knä som hade
vidrört hennes och var ödmjukt tacksam som det anstår
en förälskad. Det var underbart att en så underbar
kvinna älskade honom. Det var ingen ung flicka.
Det var en kvinna som visste vad hon ville. Och
hon hade andats häftigt i hans armar, och hennes
läppar hade varmt och lidelsefullt tryckt sig mot hans.
Han hade framkallat det samma som han hade givit
och han hade ej haft en aning om att han efter
så många år haft så mycket att ge.
Han ämnade sitta upp på Selim, som nosade på
hans axel, men hejdade sig för att tänka sig för.
Det var nu ej längre fråga om att resa. Det var
definitivt avgjort. Dick hade, förstås, vissa
rättigheter, men Paula nåde också rättigheter, och hade
han rätt att resa, så vida inte... så vida inte hon
följde med honom? Att resa nu var det samma
som att svika henne. Eftersom könslagarna en gång
hade bestämt att två rnän skulle älska samma kvinna
och att alltså trolöshet genast skulle gripa in i denna
triangel, så var det sannerligen en mindre synd att
vara trolös mot mannen än mot kvinnan.
Det var en verklig värld han levde i, tänkte han,
medan han långsamt fortsatte sin ridt, och Paula,
Dick och han voro verkliga personer i den, voro
medvetna realister som modigt sågo livets fakta i ögonen.
Detta hade ingenting att göra med präster eller lagar
eller andras visdom och domslut. De måste själva
göra upp saken. Någon måste bli lidande. Det var
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
