Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tjugufemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGUFEMTE KAPITLET.
Paula på Fawn och Dick på Outlaw redo ut från
Stora huset så nära varandra som Outlaws ilska tillät.
Det samtal hon tillät var fragmentariskt. Med sina
små öron lagda bakåt och tänderna blottade försökte
hon sätta sig upp mot Dicks tyglar och sporrar och bita
Paula i benet eller Fawn i bringan, och för varje
nederlag blevo hennes ögon allt mera blodsprängda.
Hennes oroliga kast med huvudet och försök att stegra
sig upphörde aldrig, utom då hon trampade på en
fläck eller gjorde ansatser till att vilja kasta av sin
ryttare.
»Det här är hennes sista år», tillkännagav Dick.
»Hon är omöjlig att tämja. Jag har arbetat i två år
med henne utan den ringaste förbättring. Hon
känner mig och mina metoder, vet att jag är hennes
herre, vet när hon måste ge tappt, men är aldrig
belåten. Hon hyser år från år det hoppet att hon skall
ertappa mig med att slumra till, och för att inte
möjligen g’å miste om det tillfället, försummar hon
inga tillfällen.»
»En gång kanske hon överlistar dig», sade Paula.
»Och därför ger jag henne på båten. Det verkar
inte precis enerverande på mig, men förr eller senare
måste hon besegra mig, om sannolikhetens lag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:22:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lilladamen/0292.html
