Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugunionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag såg hans hjord av unghingstar senast i går»,
svarade Terrence, »och ännu med bilden av de
granna djuren på min näthinna vill jag fråga: vem lämnar
valuta om inte han?»
»Men Hancocks invändning är väl grundad»,
inföll Martinez. »Utan mysterier skulle världen vara
tarvlig och ofruktsam. För Dick existera inga
mysterier.»
»Nu gör ni honom orätt», försvarade Terrence. »Jag
känner honom mycket väl. Dick erkänner mysterier,
men inte av barnjollrets sort. Inga amsagor för
honom, sådana som ni romantiker frossa i.»
»Terrence förstår mig», nickade Dick. »Världen
kommer alltid att bli ett mysterium. För mig är
människans medvetande intet större mysterium än den
reaktion av gaser som alstrar en vanlig vattendroppe.
Gå in på detta mysterium, så upphöra alla de mera
invecklade fenomenen att vara mystiska. Denna enkla
reaktion är som ett av de axiom varpå geometrien
är byggd. Kraft och materia äro eviga mysterier
som manifestera sig i rummets och tidens mysterier.
Manifestationerna äro inte mysterier — endast
manifestationernas innehåll, kraft och materia, och
manifestationernas skådeplats, tid och rum.»
Dick tystnade och betraktade Ah Ha och Ah Me
som för tillfället voro sysselsatta med att servera
midtför honom. Deras ansikten sade ingenting, tänkte
han, men han kunde hålla tio mot ett att de visste
det samma som hade gjort Oh Dear så förvirrad.
»Där fick ni», triumferade Terrence. »Det är just
det härliga med honom — han svävar aldrig i det blå
så att han blir yr i huvudet. Han står bredbent på
336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
