Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råde med en ömsesidig oförmåga att ta ögonen ifrån
varandra.
»Du ... du ser inte så kry ut själv», sade hon.
»Ja, mitt ansikte. .. jag såg på det då jag rakade
mig. Det är en min som inte vill gå bort.»
»Det hände dig något i går kväll», sade hon på
försök, och han kunde ej undgå att se samma medlidande
i hennes, ögon som han sett i Oh Dears. »Alla sågo
ditt förändrade uttryck. Vad var det?»
Han ryckte på axlarna. »Det har kommit på den
sista tiden», svarade han undvikande, men så kom
han ihåg att Paulas porträtt av honom hade givit
honom den första antydningen. »Har du märkt det?»
frågade han likgiltigt.
Hon nickade, och sedan kom hon plötsligt på en
tanke. Han såg idén födas innan den kläddes i
ord.
»Dick, du har väl inte en . . . kärlekshistoria ?»
Det var en utväg. Det skulle reda upp alltsammans.
Det var hopp i hennes röst och hennes ansikte.
Plan smålog, skakade långsamt på huvudet och
iakttog hennes besvikenhet.
»Jag tar tillbaka», sade han, »jag har en historia.»
»En hjärtehistoria?»
Hon såg helt ivrig ut, då han svarade ja.
Men hon var ej beredd på vad som kom sedan.
Han drog hastigt sin stol så nära hennes att hans
knän vidrörde hennes, lutade sig fram och fängslade
raskt hennes händer i sina, som vilade på hennes
knän.
»Bli inte orolig, lilla fågelunge», lugnade han henne.
»Jag skall inte kyssa dig. Det är längesedan jag gjorde
355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
