Belgrad - Bellman BELGIEN • Historia i sammandrag 50 f.Kr. De keltiska belgierna besegras av Caesar (57 f.Kr.). 400 Germanerna besätter landet. Kärnområde i frankiska riket (500-t.). 1000 Feodal splittring. Större delen medlem av tysk-romerska riket. Romansk byggnadsstil, t.ex. katedralen i Tournai. 1200 Nederländerna (nuv. Belgien och Holland) blir Europas viktigaste ekonomiska område (handel o. textilframställning). Gotisk byggnadsstil, t.ex. katedralen Sainte-Gudule i Bryssel. 1400 Landet under hertigen av Burgund (1435). Tillfaller Habsburg (1482). Målare: Hubert o. Jan van Eyck. 1500 Under spanskt välde (1556). Nederländska frihetskriget (1572-1648). De s. delarna (nuv. Belgien) återgår under Spanien (1579). Renässansen. Målare: P. Brueghel d.ä. 1600 Franska angrepp (1667-68 o. 1672-79). Barocken. Målarna Rubens o. van Dyck, glansperiod för den flam-. ländska konsten. 1700 Österrikiskt genom Spanska tron-följdskriget (1701-13). Införlivat med Frankr. 1794 (franska revolutionen). 1800 Förenat med Holland (1815). Revolution 1830. Suverän monarki (1831). Blir modern industristat. Kontinentens första järnväg (1835). 1900 Leopold II testamenterar Kongo till belgiska staten 1907. Tyskt angrepp vid l:a världskrigets utbrott (1914). 1925 Ekonomisk depression (1930-t.). Ockuperat av Tyskl. (1940). Leopold III tysk fånge. Befriat 1944. Konstitutionell kris genom kungens uppträdande under kriget. 1950 Leopold åter efter folkomröstning (1950). Abdikerar efter svåra strejker (1951). Belgiska Kongo fritt efter oroligheter (1960). Svåra strejker o. upplopp (1961). Politiska, religiösa o. språkliga motsättningar flamländare - valloner. BELGIEN • Regenter Leopold I................. 1831-1865 Leopold II................ 1865-1909 Albert I.................. 1909-1934 Leopold III............... 1934-1944 Prins Charles, regent.... 1944-1950 Leopold III................1950 Prins Baudouin, regent. . . 1950-1951 Baudouin I.................1951- befolkning. 9 milj. inv. (295 inv./km2); 45% holländsktalande flamländare o. 40% fransktalande valloner (övriga tvåspråkiga); mest katoliker. 12% verksamma i jordbruk, 50% i industri, 21% i handel o. samfärdsel. städer. Bryssel (huvudstad) med förorter 1,2 milj, inv.; Antwerpen 262000, Gent 160000, Liége 157 000. geografi. De n. och v. delarna (Flandern) slättland, i s.ö. bergland (Ardennerna). Berg: Boutrange 692 m. Floder: Meuse (Maas) 925 km, Schelde 220 km. biländer. I Afrika förvaltarskapsområdet Ruanda-Urundi 54000 km2, 4,7 milj. inv. STATSSKICK. Monarki. Folkrepr.: Senat (175 medl. direkt o. indirekt valda på 4 år) o. deputeradekammare (212 medl. valda på 4 år). Statschef: Kung Baudouin I. Politik: Vanl. koalitionsregeringar. Största partier: kristligt-sociala (katoliker), liberaler, socialdemokrater. — Utrikespolitisk anknytning till västblocket genom medlemskap i Västeuropeiska unionen 1948 o. Atlantpakten 1949. ekonomi. Utpräglat industriland. Stora kolfyndigheter, järn- o. stålindustri, verkstadsindustri, textilindustri. Importöverskott. Biltäthet: 11 inv./bil. Mynt: Franc å 100 centimes. historia: se tabell. Belgrad, off. Beograd, Jugoslaviens huvudstad. 530 000 inv. Flodhamn vid Sava-Donau. Flygtrafikknut. Betydande industristad. Univ. B?lial, Beliar, hebr. benämning på de onda andarnas furste (2 Kor. 6:15). Belisarius, ca 500-565, östromersk fältherre, kuvade vandalerna i Nordafrika, segrade mot östgoter o. hunner. B. föll 562 i onåd hos Justinianus I. Bell, Alexander Graham, 1847-1922, skotsk-amer. fysiolog. Uppfann 1876 telefonen. Belladpnna, Atropa b., potatisväxt med brunvioletta blommor, blir 1,8 m hög. Av bladen bereds en drog innehållande atropin m.fl. alkaloider. Vild i Medelhavsområdet o. v. Asien. Medicinalväxt i Sv. E Medicinalväxter I. Belles-lettres [bellättr], fr., skönlitteratur. Bellevue [belvy], fr., ’vacker utsikt’, ofta namn på vackert belägna lustslott o.d. Belljni, ital. konstnärsfam., bröderna: 1. Gentile, 1429-1507, venetiansk historiemålare. - 2. Giovanni (även Giambellini [dsam-J), 1430-1516, venetiansk målare, landskap o. madonnor i mjuk kolorit. Belljni, Vincenzo, 1801-35, ital. komp. Melodiösa operor. Norma 1831. Bellis, en grupp korgblommiga växter. Tu-sensköna, B. perennis, liten flerårig ängs-ört, gula diskblommor o. vita el. skära strålblommor. Ofta odlad. Maj-okt., s. Sv. E Blommor IX. Bellman, Carl Michaèl, 1740-95, skald; f. i Sthlm, ämbetsman, hovsekr. från 1776. Tidig psalmdiktning; bibelparodier {Gubben Noak o.d.) o. ordensparodier {Bacchi tempel 1783). I huvudverken Fredmans epistlar 1768-1790 o. Fredmans sånger 1791, med bilder ur livet i Sthlm, blandas graciös rokoko o. frän realism, livsberus-ning o. melankoli. Med sin virtuosa ordkonst o. rytmik är B. en av de största konstnärerna i sv. litt. 66