Beria - Bertil tofsar. Nattrovfågel. Föda: smådäggdjur o. fåglar. Häckar i bergig skog o. skärgårdar. Sällsynt o. fridlyst. E Fåglar III. Bpria, Lavrentij, 1894-1953, sovjetisk politiker, fruktad chef för säkerhetspolisen från 1938, marskalk 1945. Avrättad. Beribyri, sjukdom orsakad av brist på vitamin Bi. Vanlig hos risätande folk. Boring, Vitus, 1681-1741, dansk upptäcktsresande i rysk tjänst. Har gett namn åt Berings hav n. om Aleuterna, 2,3 milj, km2 o. det 90 km breda Berings sund mot Ishavet. Berkeley [b?:kli], stad i Kalifornien, USA, intill San Francisco. 114 000 inv. USA:s största univ. (se Kaliforniens universitet). Berlin, Tysklands största stad, belägen vid floderna Havel o. Spree i Brandenburg, Ö-Tyskl., nu uppdelad i Västberlin med 2,2 milj. inv. o. Östberlin med 1,1 milj. Industrin är mångsidig: elektroteknisk o. kemisk industri, maskinverkstäder, livsmedelsindustri. Stor järnvägsknut o. in-landshamn. I Västberlin ligger Fria univ. (1948), Tekniska univ. (1879) o. flera högskolor, i Östberlin Tyska vetenskapsakad., Humboldtuniv., f .d. Preussiska statsbiblio-teket o. olika högskolor. Berömda teatrar, Staatsoper, Schillertheater m.fl. Av den monumentalarkitektur som överlevt kriget märks Zeughaus o. Charlottenburg i barock från 1600-t., Brandenburger Tor, Schauspielhaus o. Neue Wache i nyklassisk stil. - B. var från 1400-t. till 1918 residensstad i Preussen, 1871-1945 huvudstad i Tyska riket. Blev mycket förstört under 2:a världskr. B. ställdes 1945 under gemensam förvaltning av USA, Engl., Frankr. o. Sovj., vilken upplöstes i samband med Berlinkrisen 1948-49. Den av västmakterna kontrollerade sektorn, Västberlin, är sedan 1950 formellt en delstat i Tyska förbundsrepubliken (Västtyskland), enl. principbeslut 1957 även att betrakta som huvudstad. Östberlin är huvudstad i Tyska demokratiska republiken (Östtyskland). Berlin [b?:lin], Irving, f.l888, amer. komp, av rysk börd. Alexander' s ragtime band. Operetten Annie get your gun 1946. Berlinkongressen, stormaktskongress i Berlin 1878. Resulterade i Berlinfreden, vari Ryssl. tvangs avstå en stor del av vinsterna i Rysk-turkiska kriget. Turkiet avstod Cypern till Storbr. Berlioz [-i$z], Hector, 1803-69, fransk komp. Programmusik. Symphonie fantas-tique 1830. Instrumentationslära. Berlpck, medaljong e.d. på klockkedja el. armband. Bermydaöarna [eng. bømjodø-], ca 360 korallöar i Västindien. 43 000 inv., mest negrer. Britt, koloni med amer. flottstation. Milt klimat. Bern. 1. Förr: Verona. - 2. Förbundshuvud-stad i Schweiz i kantonen Bern vid Aar. 163 000 inv. Gr. 1191. Univ., bibliotek, museer, flera internat. organisationer (post, telegraf). Bernadette Soubirous [-dett sobirp], 1844-79, fransk herdeflicka, hade i Lourdes 18 Ma-ria-uppenbarelser. Helgonförklarad 1933. Bernadotte [-dått, sv. bärnadått], släkt från huvudorten Pau i den sydfranska provinsen Béarn från vilken sv. kungahuset stammar; släktnamn för medl. av kungliga grenen som genom giftermål förlorat ställningen som arvfurste. - 1. Oscar, 1859-1953, prins, greve af Wisborg, andre son till Oskar II, 1888 g.m. Ebba Munck af Fulkila. Religiöst o. socialt verksam (KFUM). - 2. Folke, 1895-1948, son till B.l, greve af Wisborg, scoutchef 1937, ordf, i Sv. Röda korset. Ledde 1945 en Rödakorsexpedi-tion till Tyskl., då ca 30 000 koncentrationslägerfångar räddades. FN-medlare i Palestina 1948, mördad där 17.9. s.å. 1928 g.m. amer. Estelle Manv ill e (f.1904), flick-scoutchef. - 3. Sigvard, f.7.6.1907, andre son till Gustav VI Adolf, greve af Wisborg, före 1934 hertig av Uppland. Konsthantverkare. - 4. Lennart, f.8.5.1909, greve af Wisborg, son till prins Wilhelm, före 1932 hertig av Småland. 1932 g.m. Karin Niss-vandt (f.1911). Förvaltar godset Mainau i V-Tyskl. Scoutchef 1949-51. - 5. Carl, f. 10.1.1911, prins (belgisk titel), son till prins Carl. - 6. Carl Johan, f.31.10.1916, fjärde son till Gustav VI Adolf, greve af Wisborg, före 1946 hertig av Dalarna. 1946 g.m. Kerstin Wijkmark (f. 1910). - Kl Bernard [bärnar], Claude, 1813-78, fransk läkare, en av grundläggarna av den moderna fysiologin. Även filosofiska arbeten. Bernardin de Saint-Pierre [bärnardän« dø sänR pjär], Henri, 1737-1814, fransk förf. Rousseauansk romantiker. Vildmarks- o. kärleksnovellen Paul och Virginie 1787. Bernhard, Gösta, f.26.9.1910, skådesp., textförf. o. teaterdir. i revyfacket, även radio o. TV. Bernhard av Clairvaux [klärvå], 1090-1153, fransk mystiker. Under B., som grundade klostret Clairvaux, fick cisterciens- el. bernhardinorden stor betydelse. B. var sin tids kyrkliga o. politiska auktoritet o. gav upphov till 2:a korståget. Bernhardt [bärnar], Sarah, 1844-1923, fransk skådesp., främst tragedienn, 1800-t:s stora primadonna. Bernjni, Lorenzo, 1598-1680, Italiens främste barockarkitekt o. -skulptör. Dynamisk stil. Palats, kyrkor o. fontäner i Rom (Pe-tersplatsen, fontänen på Piazza Navona). Bernkonventionen, antagen i Bern 1886, ger litterära, konstnärliga o. musikaliska verk internat. rättsskydd. Flertalet kulturländer (Sv. 1904) är anslutna, dock ej Sovj. o. USA. Bernstein [bpmstajn], Leonard, f. 1918, amer. dirigent o. komp., sedan 1958 ledare för New York-filharmonikerna. Musicals, främst West Side story 1957. Bertil, f.28.2.1912, Sv:s arvfurste, hertig av Halland, tredje son till Gustav VI Adolf, konteramiral. Ordf, i Riksidrottsförb., KAK o. Skytteförb. 72