Bildande konst - Bilregistrering Bildande konst, arkitektur, skulptur, måleri, teckning, grafik o. konsthantverk. Bilddyrkan, tillbedjan av guda- el. helgonbilder. Bildkonst, de bildskapande konsterna skulptur, måleri, teckning o. grafik. Jfr Bildande konst. Bildsten, forntida gravsten med bilder i låg relief, 400-1000-t., huvudsaki. på Gotland. B Fornlämningar. Bildstormare, häftiga motståndare till bilddyrkan inom kyrkan under medeltiden o. reformationstiden. Bildtelegrafi, se Telefoto. Bjleam, en profet (4 Mos. 22 ff.), vars åsna talade på mänskligt tungomål. Bilförsäkring. Varje i Sv. registrerad bil skall ha trafikförsäkring som garanti för att skadeersättning efter trafikolyckor betalas till »tredje man». Utöver trafikförsäkringen kan ägaren teckna försäkring mot brand, stöld o. vagnskada, s.k. kasko-försäkring. Biljard, spel med små bollar av elfenben el. plast, som stöts med en lång kö på ett tyg- klätt, hålförsett spelbord (även kallat b. liksom spellokalen); fransk b., carambole, på bord utan hål. Biljpn, billion, en miljon miljoner; i USA, Frankr. m.fl. länder ett tusen miljoner. Bill, den spetsiga, skärande delen av plog, harv o.a. jordbruksredskap. Bill, eng., lagförslag i engelsktalande länders parlament (kallas act när det antagits). Billet [bijä], fr., biljett, litet brev. Billet cTamour [dampr], billet doux [do], kärleksbrev. Billing. 1. Gottfrid, 1841-1925, biskop (i Västerås 1884, Lund 1898), Sv. akad. 1900. Konservativ politiker. - 2. Einar, 1871-1939, son till B.l, biskop i Västerås 1920, en av ungkyrkorörelsens ledare. Billingen, det största av Västgötabergen. 298 m ö.h., 25 km långt, 11 km brett. Billipn, annan stavning för biljon. Billån, tillgrepp av annans bil för nöjesåkning, straffas som stöld el. egenmäktigt förfarande, ofta villkorligt. Bilregistrering. Länsstyrelserna samt över-ståthållarämbetet i Sthlm för bilregister. BIL 1 Motorn. När motorn sitter framtill driver den antingen framhjulen eller bakhjulen. En »svansmotor» driver alltid bakhjulen. a. Fyrcylindrig vattenkyld radmotor, b. kylare, c. intag för kylluft, d. drivaxel till framhjul, e. styrlänk till framhjul, f. hjularm för fjädringsrörelse, g. fjäderdon för luftfjädring, h. kanal för ventilations-luft, i. förarstol, k. fjäderdon för bakhjul. 2 Uppvärmning och ventilation. Bilen både uppvärms och ventileras med luft, som tas in vid a. Den passerar ett värmeelement (d) med vatten från motorns kylsystem. Luften går till imsprutorna (c) vid vindrutan samt till kupéns främre och bakre delar (d och éj. Luften går sedan ut genom fönsteröppningar med vridbara ventila-tionsrutor (fj eller genom särskilda ut-sugningsslitsar nära bakrutan. 3 Karosseriet utgjorde tidigare överbyggnad till ett särskilt chassi med ram, hjul och motor. De mekaniska delarna är numera fästa direkt i karosseristommen, s.k. självbärande karosseri. 4 Elsystemet består av tre huvudgrupper: strömförsörjning med generator (aj och batteri (d); motorns start- o. tändsystem med strömfördelaren (c) och startmotor» (dj; belysning med strålkastarna (ej jämte signal- och siktanordningar. Bromssystemet manövreras dels med 5 bromspedalen (aj, som på hydraulisk väg påverkar de fyra hjulbromsama. dels med handbromsspaken (bj. Denna påverkar på mekanisk väg en särskild broms (c) på kardanaxeln. Vanligen påverkar handbromsspaken bakhjulsbromsarna på mekanisk väg. När man trycker ned bromspedalen (aj pressas vätska från huvudcylindern (dj genom rörledningar (ej till hjulcylindrarna (fj. Dessa pressar isär bromsbackarna (gj vilka då trycks mot insidan av hjulens bromstrummor (hj och motverkar deras rotation. 6 Bränslesystemet. Bränsletanken brukar sitta baktill i vagnar med motom framtill och vice versa. I tanken (aj finns en bränslemätare (bj som påverkar visarinstrumentet (cj genom elledningen (dj. Från tanken sugs bensinen till bränslepumpen (éj och trycks vidare till förgasaren (fj. 7-10 Hjulupphängning och fjädring. 7 Framhjulen är upphängda var för sig i tvärställda länkar (a och bj och bär bilen med spiralfjädrar (cj. 8 Bakhjulens drivaxlar är omslutna av rör (aj, som ofta är ledade vid differentialhuset (bj. 9 Bladfjädrar (aj används ofta för bakaxeln i stället för spiralfjädrar. 10 Vridfjädrar (torsionsfjädrar, aj, som påverkas av en hjularm (bj, kan förekomma både för framhjul och bakhjul. 11 Styrningen. Ratten vrider framhjulen genom en rattstång (aj och en styrväxel (bj med skruv- eller kugghjul. Styrväxelns hävarm (cj påverkar ena framhjulet med en styrlänk (dj och en styrarm (ej. Parallellstaget (fj överför rörelsen till motsvarande delar för det andra hjulets styrning. 12-14 Kraftöverföring. 12 Växellådan innehåller en sats kugghjul (a och bj som kan kopplas in mellan motor och bakhjul för att ändra utväxlingsförhållandet i tre eller fyra steg (växlar). Växlarna väljs med en växelspak (cj vid ratten eller i bilgolvet. Spaken påverkar kugghjulen genom en väx-lingsstång (dj, växlingslänkar (éj och växelväljare (fj. 13 Rotationen hos motorns svänghjul (aj överförs till växellådan med en friktionskoppling, som bryter förbindelsen när man trampar ned kopplings-pedalen (bj och mjukt återställer den genom kraften i en fjäder (cj när man släpper upp pedalen långsamt. 14 När kopplingen är urtrampad, är kopplingsfjädern hoptryckt, och lamellen (dj, som påverkar bilens drivhjul, är då fri från det snurrande svänghjulet. Frisen upptill: Fordmodeller genom tiderna. Från vänster till höger: Modell A 1903, modell T 1908, modell T 1915, modell A 1928 (tvådörrars sedan), kupé 1935. 78