Blindtarm - Blodomlopp Blindtarm, caecum, tjocktarmens första del nedanför tunntarmens mynning, hos människan med det ca 10 cm långa maskfor-miga bihanget, appendix. I detta kan uppstå blindtarmsinflammation, appendicit, ofta med varbildning som kan medföra bukhåleinflammation; opereras. B Matsmältning. Blinker, eng., körriktningsvisare i form av lampa med ljusblinkar. Blinkers, skygglappar på häst vid tävling. Bljtzen, den tyska flygoffensiven mot Engl., särsk. London, aug. 1940-maj 1941. Bljxen-Fjnecke, Karen, f. Dinesen, f.1885, dansk (även eng.-spr.) förf:a, 1914-32 bosatt i Östafrika. Pseud. Isak Dinesen, Karen Blixen, Pierre Andrézel. Romantiskt ironiska noveller. Sju romantiska berättelser 1934, Min afrikanska farm 1937. Blixt, kraftig elektrisk urladdning vid åskväder, antingen från ett moln till ett annat el. mellan moln o. jordytan. Blixtljus, momentan belysning vid fotografering, förr med blixtpulver av magnesium, nu med blixtlampor el. elektronblixtrör', synkroniserad med exponeringen. B Foto. Blixtsamtal går före il- o. vanliga telefonsamtal. 20-dubbel periodavgift. BLM, förk. för månadstidskriften Bonniers litterära magasin. Block, enkel mekanisk hissanordning bestående av ett hjul, skiva, monterat i ett blockhus försett med hake för fastsättning; flera b. genomdragna med rep ger hissverk, taljor, med olika kraftvinst. Blockad, avspärrning. - 1. Avspärrning i krig av fientliga hamnar el. kuster. - 2. Avstängning av arbetsgivare från arbetskraft o. material vid arbetstvist. Blockdiagram. 1. Perspektivteckning, som visar snitt av jordytan i tre dimensioner. - 2. Schematisk bild över delapparaternas läge i en tekn. anläggning, t.ex. en radiostation. Blockflöjt, biåsinstrument av trä med mild ton, nu mest anv. i skolbruk. B Musikinstrument I. Blod, den vätska vars uppgift är att tillföra kroppens vävnader näringsämnen o. syre samt föra bort ämnesomsättningens av-fallsprodukter. B. består av en gulaktig vätska, blodplasma, samt blodkroppar. Blodplasman innehåller vatten, äggvite- o. fettämnen, salter m.m. De röda blodkropparna innehåller färgämnet hemoglobin, som medverkar vid syretransporten. De vita blodkropparna är större o. färglösa. De har bl.a. förmåga att oskadliggöra bakterier. Det tredje slaget av blodkroppar är blodplattorna, som är avsevärt mindre än de andra o. har betydelse för blodets lev-ring. Blodkropparna bildas i benmärgen, de vita även i lymfkörtlar o. i mjälten. Blodmängden hos en vuxen människa är 4-5 liter. B Hjärta. Blodbrist, det svenska ordet för anemi. Blodförgiftning uppstår då bakterier från infekterad kroppsdel övergår i blodet. Blodgivare, friskförklarad person som mot viss ersättning periodiskt lämnar blod för transfusion. Blodet uppsamlas o. distribueras vanl. av en blodgivarcentral vid ett sjukhus. Se även Blodtransfusion. Blodgrupp, grupp av människor med samma egenskaper hos vissa äggviteämnen i blodet. Den mest kända blodgruppsindel-ningen är ABO-systemet; efter förekomsten av äggviteämnena agglutinogen A o. B tillhör varje människa en av grupperna A, B, AB el. 0 (noll). I Sv. är A- o. O-grupperna vanligast. Blandning av blod från olika blodgrupper från samma system kan medföra sammanbakning av de röda blodkropparna, så att blodet blir obrukbart. Blod-gruppstillhörigheten är ärftligt betingad. Blodkärlssystemet, det slutna rörsystem i vilket blodet cirkulerar genom kroppen. Blodkärlen utgörs av artärer (pulsådror), som leder från hjärtat, vener (blodådror), som leder till hjärtat, o. mellan dem kapillärer (hårrörskärl), som är tunnväggiga o. genom vilka ämnesutbytet mellan blodet o. vävnaderna sker. B Hjärta. Blodomlopp, blodcirkulation. Hjärtat driver ständigt blodet genom blodkärlen. Det lämnar hjärtats vänstra kammare genom stora kroppspulsådern o. återvänder genom vener till högra förmaket (stora kretslop- BLOMMORI A Exempel ur alla stora blomväxtgrupper. Nakenfröiga: 1 fur, 2 en. Gömfröiga, därav tvåhjärtbladiga: 3 maskros (sambladig), 4 vitsippa (fribladig); enhjärtbladiga: 5 fläckigt nyckelblomster (orkidé), 6 vårlök, 7 timotej. B Gömfröiga: byggnad, pollination. 1 Blommande körsbär. 2 Blomma med foder (a), krona (b), ståndare (c) och pistill (df 3 En insekt söker nektar i blomman, pollen fastnar på djuret. 4 Pollenet överförs till pistillens märke. C Befruktning hos gömfröig växt. Schematiskt: 1 ståndare som bildar pollen (frömjöl) vilket överförs till märket på pistillen. 2 Pistillen: fröämne (a) med två hinnor. I fröämnet ett ägg (d). Från pollenet växer ned slangar (c) med spermier som bl.a. befruktar ägget. 3 Av det befruktade ägget bildas ett växtbarn, embryo (a), omgivet av frövita, näring (d). Av fröämnet har nu blivit frö och av pistillens fruktämne frukt. D Nakenfröiga. Även barrväxterna är blomväxter. 1 Hos tallen består hanblommorna av talrika ståndare (a: en förstorad ståndare i b), medan honblommorna bildar kottar (c; unga kottar i d). 2 Varje honblomma består av ett fjäll, på ena sidan med två nakna fröämnen (a) och på andra sidan med ett täckfjäll E Pollinationssätt. Pollinationen sköts i regel antingen av vinden (vindblommor) eller av djur, mest insekter (insektblommor, byggda för sina speciella insekter och vice versa). Vindblommor: 1-2 gran, 3 råg, 4 björk, 5 malört. Insektblommor: 6 sälg med humla, 7 flockblommig växt med flugor, 8 try med fjärilar. 9 Fågelblomma: Strelitzia med honungsfågel. 86