Blodpropp - Blommor pet). Från högra kammaren pumpas det till lungorna för syrsättning, fortsätter till vänstra förmaket (lilla kretsloppet) o. vänstra kammaren osv. B Hjärta. Blodpropp, klump av levrat blod som bildas inuti skadade el. sjukligt förändrade blodkärl, vanl. i benens el. bäckenets vener. Proppen kan lossna o. transporteras till andra organ, t.ex. lungorna. Bildning av b. kallas trombps. Blodprov tas vanl. av kapillärblod (i fingerblomman el. örsnibben) men kan även tas från vener (armveckets åder), artärer el. direkt från hjärtat. B. medger bestämning av blodets kemiska sammansättning, av blodkropparnas antal m.m., vilket ofta har stor diagnostisk betydelse. Blodrot, Potentilla erecta, 2-5 dm hög ört bland rosväxterna. Tjock, inuti rödaktig jordstam. Allmän på gräsmark. Medicinal-o. färgväxt. B Medicinalväxter II. Blodshämnd, en ätts el. släkts hämnd för dråpet på en anförvant; vanlig bl.a. hos vikingarna, förekommer alltjämt bl.a. på Corsica {vendetta) o. Sicilien. Blodskam, incest, sexualförbindelse mellan nära släktingar (t.ex. far-dotter, styvmorstyvson, bror-syster). Straffarbete, böter. Blodsänkan, »sänkan», blodets sänknings-reaktion, förk. SR, blodkropparnas sjunkande i ett blodprov som hindras från att levra sig. Blodkropparna sjunker hastigare vid infektioner o. vissa sjukdomar. Normala sänkevärden på en timme är för män upp till 7-10 mm, för kvinnor något mer. Blodtransfusion, blodöverföring, överföring av blod från en människa till en annan för att ersätta blodförlust. Givaren tappas i allmänhet på ca 1/2 liter blod, som insprutas på mottagaren. I regel tillhör båda parterna samma blodgrupp. Se även Blodgivare. Blodtryck, det cirkulerande blodets tryck mot kärlväggen. Normalt tryck i de större artärerna (mäts på överarmen) är ca 115 mm kvicksilver. Förhöjt blodtryck (150 mm el. mer, ibl. upp till ca 300 mm) har ofta okänd orsak. Lågt blodtryck förekommer ofta hos unga, långsmala personer o. ger vanl. obetydliga besvär. Blodvite, ytligt, blödande sår. Blom, Fredrik, 1781-1853, arkitekt, överste, prof, vid Konstakad. Klassiskt ren empir-stil. Skeppsholmskyrkan, Rosendals slott. Blom, Holger, f.2.8.1906, arkitekt, Sthlms stadsträdgårdsmästare från 1939. Blomberg, Erik, f.7.8.1894, skald o. lyriköversättare, kulturskribent, konstforskare; fil. hed.dr. Marxistisk livssyn. Flera monografier över Ernst Josephson. Blomberg, Stig, f. 16.10.1901, skulptör, prof, vid Konsthögsk. från 1951. Skildrar ofta ungdomlig livslust. Flera monumentalverk. Blomdahl, Karl-Birger, f.19.10.1916, komp., prof, vid Musikhögsk. 1960. Internat. känd företrädare för modern sv. musik. Symfonier, kammarmusik, körverk {Anabase 1956), baletter, operan Aniara 1959. Blomkål, form av Brassica olerpcea, kål med uppsvälld, huvudbildande blomställning. E Blommor III, Kål. Blomkålssvamp, Sparpssis crispa, 15-30 cm hög köttig fingersvamp. Vitbrungul. Sällsynt. Läcker. E Svampar II. Blommogram, telegrafisk blomsterförsänd-ning genom Blomsterförmedlingen, internat. organisation av blomsterhandlare. Blommografera, sända b. Blommor, de i sin tillväxt begränsade skott-bildningar hos fanerogamerna, som innehåller organ för sexuell fortplantning. Stambildningen i blomman kallas blomaxel {blomfäste, blombotten). Den bär bladbildningar i flera kransar. I blommans mitt finns fruktblad, som hos gömfröiga genom sammanväxningar bildar pistillen, blommans honorgan. Utanför dessa följer ståndarna {ståndarblad), hanorganen, som producerar ståndarmjöl {frömjöl, pollen). Ytterst följer hylleblad i en el. två kransar. I senare fallet, dubbelt hylle, är de inre bladen vanl. stora o. har avvikande färg, kronblad, de yttre mindre o. gröna, foderblad', hylle där alla blad är lika kallas kalk. Blommor med både ståndare o. pistill kallas tvåkönade. Blommor med endast endera är enkönade o. betecknas som han-resp. honblommor. E s. 87, 89-91, 94-100. Hl Blomväxter (systematik) s. 92-93. BLOMMOR 1 I-I V Viktiga växtfamiljer (gömfröiga) 1-35 Enhjärtbladiga, 36-80 tvåhjärtbladiga BLOMMOR II 1-9 Liljeväxter. 1 (rutan): Blomman regelbunden (mångsymmetrisk) med sex oftast lika hylle(blom)blad, sex ståndare och en pistill. Exempel: 2 Yucca, 3 drakblodsträd, 4 grästräd, 5 gräslök, 6 Scilla, 7 Aloe, 8 vildtulpan, 9 krollilja. 10-25 Gräs. 10 (rutan): Blomman {a) har oftast tre ståndare och en pistill med fjäderlika märkesflikar (vindblommor). Hyllet troligen förändrat till två små (kalk)fjäll (se pilen). Blommorna är samlade i småax {b), skyddade av fjäll (agnar etc.). Exempel: 11 kvickrot, 12 vårbrodd, 13 ängskavle, 14 engelskt rajgräs, 15 hund-äxing, 16 timotej, 17 vete, 18 råg, 19 korn, 20 havre, 21 majs, 22 hirs, 23 ris, 24 sockerrör, 25 bambu. 26-30 Orkidéer. 26 (rutan): Blomman oregelbunden (ensymmetrisk, a). Det finns endast en ståndare, som är sammanvuxen med pistillens märke {b). Pollenet i varje stån-darknapp är sammanklibbat till en pollenklubba (pollinium, c). Exempel: 27 guckusko, 28 norna, 29 vanilj, 30 Cattleya. Frisen nertill: Schema av blomställningar. A En blomma brukar sitta i vecket av ett stödblad; på blomskaftet sitter förblad. B Enstaka blomma, C klase, D kvast, E flock, F sammansatt flock, G ax, H hänge, I kolv, K huvud, L tvåsidigt knippe, M skruvknippe, N korg (holk). 88