von Breda - Britannia Tolvskillingsoperan 1928 (musik av Kurt Weill), Mor Courage 1941. von Breda, Carl Fredric, 1759-1818, porträttmålare, prof, vid Konstakad. 1796. Romantisk engelsk porträttstil. Bredd(grad), geografisk bredd, detsamma som latitud. Bredsida, avfyrning på ett fartyg av alla kanoner som kan skjuta åt samma håll. Brehm, Alfred, 1829-84, tysk zoolog, forskningsresande. Djurens liv 1864-69. Brehm, Simon, f.31.12.1921, bassist o. orkesterledare, som nått internat. erkännande för sin personliga jazzstil. Breidablick, ’den vida glänsande’, guden Balders högtbelägna borg. Breitenfeld [brajtenfelt], by nära Leipzig. Vid B. segrade sv. arméer 1631 o. 1642. Breitschwanz [brajt-], fint, svart, moaré-tecknat skinn av karakullamm. Bremen, huvudstad i delstaten Bremen i V-Tyskl. nära Wesers mynning. 550 000 inv. Viktig handels- o. sjöfartsstad med frihamn. Gammal hansestad, fri riksstad 1646. Svårt skadad i 2:a världskr. Domkyrka från 1000-t., rådhus i holl. renässansstil. Bremen-Verden [-fe:r-], två biskopsdömen i n.v. Tyskl., 1648-1719 sv. besittning. Bremer, Fredrika, 1801-65, förf., den sv. kvinnorörelsens grundare, pionjär för den realistiska romanen i Sv. Grannarna 1837, Hertha 1856. Blev internat. känd o. gjorde vidsträckta resor. Livfulla brev o. reseskildringar, bl.a. Hemmen i den nya världen 1853-54 (om Amerika). Brenner, pass i östalperna (1 370 m ö.h.) mellan österr. o. Italien; järnväg över B. 1867. Brenner, Arvid, pseud. för Helge Heerber-ger, 1.6.1AW1, tyskfödd sv. förf, (dotterson till N. Beskow). Psykologiskt säker människoteckning. Vintervägen 1945. Breslau [bresslao], polska Wroclaw, järn- o. stålstad i s.v. Polen. 410 000 inv. Univ. Katedral o. rådhus i gotik. B. var hansestad o. har tillhört Polen, Böhmen, österr., Tyskl. o. från 1945 åter Polen. Brest, stad i Bretagne, Frankr. 111 000 inv. Starkt befäst örlogshamn sedan 1600-t. Skeppsvarv. Fiske. Svårt bombad i 2:a världskr. Brest, Brest-Litovsk [-åfsk], stad i v. Sovj. 65 000 inv. I Brest-Litovskfreden 3.3.1918 avträdde Ryssl. de v. randstaterna; upphävd genom Versaillestraktaten 1919. Bretagne [bratanj], halvö, gammalt landskap i v. Frankr., brant kust, goda hamnar, fiskelägen, badorter. Inv., bretpnerna, av keltiskt urspr. E Dräkt II. Breton [bratång], André, f. 1896, fransk förf., vänsterradikal, utgav 1924 det första surrealistiska manifestet. Lyrik o. prosa. Bretonska romaner [-tånn-], fr. romans bre-tons [råman« bratånK], fornfransk episk kärleks- o. riddarlyrik (knittelvers) kring Ar-tursagan, en keltisk sagokrets från Bretagne. Den främste skaparen av b. var Chrestien de Troyes, som på 1100-t. skrev bl.a. Tristan o. Perceval. Breughel, annan stavning för Bruegel. Brevduva, en tamduva med god oriente-ringsförmåga, sedan antiken anv. för transport av smärre meddelanden. Kan flyga mer än 600 km med 60 km/tim. Brevhemlighet, i lag reglerat skydd mot att obehörig öppnar annans post. Breviarium, katolsk bönbok för präster, anv. vid tidegärden. Brevtelegram, mindre brådskande (utlands-) telegram för ca halv taxa. Förk.: ELT, LT. Briand [brians], Aristide, 1862-1932, fransk politiker, urspr. socialist, senare moderatkonservativ. 11 ggr konseljpresident 1909-29, utrikesminister 1925-32. Arbetade för franskt-tyskt samförstånd, deltog i Locar-noavtalet 1925, halva Nobels fredspris 1926. Bric-å-brac [brikkabrakk], fr., värdelösa (antika) småsaker, kuriosa, skräp. Bridge [briddsj], kortspel för 4 personer, 2 mot 2. Uppkommet ur eng. whist, infört i Sv. ca 1900; nu vanl. kontraktsbridge, lanserad av Ely Culbertson på 1920-t. Brigad, förr: förband av 2 (3) regementen; nu: förband i storlek mellan regemente o. division, i Sv. minsta operativa enheten. Brigader, officersgrad i Frälsningsarmén mellan major o. överstelöjtnant. Brigantjn, (råsegelsjskonert, mindre segelfartyg med rå- o. gaffelsegel. Brigg, medelstort tvåmastat segelfartyg med fullständig råsegelstackling. E Fartyg I. Briketter, sammanpressade stycken av pul-verformigt ämne, t.ex. torv el. kolstybb. Brjlioth, Yngve, 1891-1959, kyrkohistoriker, prof, i Åbo o. i Lund, biskop i Växjö 1937, ärkebiskop 1950-58. En av den ekumeniska rörelsens förgrundsgestalter. Briljant. 1. Glänsande, utmärkt. - 2. Slip-ningsform av diamanter o. andra ädelstenar. E Ädelstenar. Briljantjn, kosmetiskt medel med bl.a. vaselin o. ricinolja, som gör håret glänsande. Briljera, lysa, pråla, skryta. Brillat-Savarin [brija-savaräns], Anthelme, 1755-1826, fransk ämbetsman o. gastro-nom. Smakens fysiologi 1825. Brjndisi, hamnstad i s.ö. Italien. 69 000 inv. Sjöfart på Orienten, örlogsbas. Romartidens Brundjsium, överfartsort till Grekl. Brio, ital., liv(lighet), glöd, schwung. Brioche [briåsj], fr., litet bakverk av flera ggr jäst vetedeg med extra smör o. ägg. Bris, beteckn. för vindstyrka till sjöss, 1,6-13,8 m/sek., 2-6 Beaufort. Brisad, sprängning av en granat. Brisans, sprängämnens förmåga att på kort tid o. ur liten volym avge stor energi. Brissling, annan benämning på skarpsill. Bristol [bristl], stor hamnstad i s.v. Engl. 438 000 inv. Betydande industri. Univ. Katedral från 1200-t. Britannia, rom. namn på England o. Skottland. 114