Bulk - Burns publik 1946 under Dimitrovs ledning. Statschef: D. Ganev. Sekr. i kommunistiska partiet: T. Sjivkov. Bulk, förhållandet mellan ett pappers volym o. vikt. Ex: läskpapper har hög bulk. Bulklaster, fartygslaster utan emballage. Ex: spannmål, järnmalm. Bulla, officiell påvlig skrivelse. Bullarensjöarna i n. Bohuslän. N. Bullaren, 9 km lång, S. Bullaren, 20 km; förenade av ett sund, avrinner till Idefjord. Buller, ljud som saknar periodisk karaktär. Mots: ton. Bullerlagen, populär beteckn. på olika föreskrifter mot störande oljud på allmän plats, i trafiken osv. Bulletjn, officiell periodisk redogörelse för uppsatt persons sjukdom, krigshändelser m.m. Bult, rund, vanl. gängad o. med huvud försedd (järn)stång för sammanfogning. Bulvan. 1. Konstgjord lockfågel, anv. vid jakt. - 2. Person som t.ex. vid köp är hemligt ombud för någon annan. Bumerang, australiskt kastvapen, ett platt, böjt trästycke som återvänder till kastaren om det inte hejdats på vägen. Bunche [banntsj], Ralph, f.1904, amer.stats-vetenskapsman av negerhärkomst, prof., biträdande generalsekr. i FN från 1956. Medlare i Palestinakonflikten 1948-49. Nobels fredspris 1950. Bunden form, vers i mots. till prosa. Byngalow [eng. banggalåo], låg envånings-villa med utskjutande tak, urspr. anv. av européer i Indien. Bunin [b<?-], Ivan, 1870-1953, rysk förf. Nobelpris 1933. Emigrerade till Frankr. 1919. Frän realism med lyriska stilmedel. Självbiografin Arsenjevs ungdom 1930. Bynker. 1. Bränslebox i fartyg. - 2. Sandgrop i golfbana. - 3. Täckt (betong)strids-värn, skyddsrum. Bunkra, ta ombord bränsle för fartyg. Bunsen [bp-], Robert, 1811-99, tysk kemist, uppfann jämte G.R. Kirchhoff spektralana-lysen 1859 o. upptäckte härigenom två grundämnen. Konstruerade bunsenbrän-naren, en gasbrännare som ger het, färglös låga. Buntmakare, körsnär, pälsvaruhandlare. Bunyan [banjan], John, 1628-88, eng. non-konformistisk predikant o. förf. Allegorin Kristens resa 1678 o. 1684, en av världens mest spridda böcker. Burckhardt [borkhart], Jacob, 1818-97, schweiz. kultur- o. konsthistoriker. Renässanskulturen i Italien 1860. Bure, i nord. myt. asarnas stamfader, fader till Bur, som var fader till Oden, Vile o. Ve. Burgos [borrgås], stad i n. Spanien. 75 000 inv. Gotisk katedral från 1200-1400-talen. Ärkebiskopssäte. Burgtheater [bprk-], Wien, gr. 1741, Österrikes nationalscen. Burgund, namn på flera medeltida statsbildningar, främst: 1. Östgermanskt rike på 400-t. v. om nuv. Schweiz. - 2. Två franska kungariken, 933 sammanslagna till Arelat - 3. Senmedeltida rike, omfattande hertig-dömet B. (fr. Bourgogne) samt bl.a. nuv. Belgien, Luxemburg, delar av Nederl., n. Frankr. o. Elsass. Detta rike (utom själva hertigdömet B.) tilldelades 1477 Habsburg som »burgundiska arvet». 0 Buridans åsna kan p.g.a. viljans påstådda ofrihet ej välja mellan två lika stora o. goda hötappar o. dör av hunger; satsen felaktigt tillskriven den franske skolasti-kern J. Buridan, 1300-t. Burke [ba:k], Edmund, 1729-97, britt. (whig)politiker, statsfilosof. Kämpade för religiös tolerans o. liberal kolonialpolitik. Mot franska revolutionen o. dess rationalism hävdade B. en organisk statsuppfatt-ning o. traditionens värde. Blev en av konservatismens främsta idégivare. Burlesk, överdrivet komisk, grotesk: dikt-el. musikverk av b. karaktär. Byrma, Birma, förbundsrepublik i n.v. Bortre Indien. 678 000 km2, 20 milj, inv., mest buddhistiska mongoler. I v. Arakan-bergen, i ö. den höga Shanplatåm, bördiga floddalar. Risodling. Teakexport. Olja. Huvudstad Rangoon, 780 000 inv. - B. bildades på 1700-t., annekterades 1885 av Engl. o. blev fri republik 1948. Statschef: U Win Maung, president sedan 1957. Burmavägen, en 1937-38 byggd landsväg mellan n.ö. Burma o. s. Kina, 1 100 km; 1944-45 utbyggd med Ledovägen från n.ö. Indien, ca 800 km. Viktig transportväg under 2:a världskr. Burns [ba:nz], Robert, 1759-96, skotsk skald o. bonde. Realism o. humor i visor (ofta på dialekt) om lantlivet o. kärleken. 122