Defroster - Dellert DefrQster, eng., ’avfröstare’, varmluftsan-ordning för att hålla en glasruta imfri. Degas [døga(ss)], Edgar, 1834-1917, fransk målare. Bilder från kapplöpningar o. balettens värld i anslutning till impressionismen. De Geer [da jär], sv. adelsätt av vallonsk härkomst. - 1. Louis, 15Ö7-1652, inflyttade 1627 från Holland, införskaffade val-lonsmeder o. nydanade den sv. järnhanteringen. - 2. Louis, 1818—96, frih., statsminister 1858-70 o. 75-80; Sv. akad. 1862. Genomdrev ståndsriksdagens avskaffande o. införandet av tvåkammarsystemet. - 3. Gerard, 1858-1943, son till D.2, frih., geolog, fastställde den senkvartära tidens kronologi. Degel, eldfast kärl för användning vid hög temperatur. Degeneration, urartning. Degenererad, urartad, vansläktad, förfallen. Degerfors, köping o. brukssamhälle i s.v. Värmland. 9 300 inv. Degradering, nedflyttning till lägre grad. Deism, lära som fasthåller vid Guds existens men förkastar dogmerna. 1700-t. Dejeuner [desöne], fr., (sen) frukost, lunch. De jpre, lat., enligt rätten, formellt lagenligt. Mots: de facto. Dek^d, tiotal, grupp på tio. Dekadans [el. -dangs], förfall, urartning. Dekadent, överkultiverad, ’degenererad’. -Dekadenter, självvald beteckn. för franska poeter med intresse för det morbida. 1880-90-t. Även anhängare i andra länder. Dekalogen [-l$g-], tio Guds bud. Dekalymen, dim, enhet för ljusflöde =10 lumen. Anger ljusflödet hos glödlampor. Dekantera, tappa över en vätska i annat kärl, så att bottensatsen ej följer med. Dekanus, dekqn, ordf, i fakultet vid univ. Dekkan, Deccan, högplatå i s. Indien. Deklamation, konstnärlig uppläsning av vers; uppstyltat tal. Verb: deklamera. Deklaration, förklaring, kungörelse; uppgift om inkomstförhållanden osv. Dekla-rqnt, person som avger d. Verb: deklarera. Deklassera, nedflytta till lägre klass. Deklasserad, socialt utstött, avsigkommen. Deklination, böjning. - 1. En stjärnas vinkelavstånd från himmelsekvatorn. - 2. Missvisning från nordriktningen hos magnetkompass. - 3. Böjning av subst., adj. o. pronomen. Deklinera, böja; förändra utseende, förfalla; avvika (t.ex. om himlakropp). Dekokt [-kåkt], avkok innehållande de lösliga beståndsdelarna av en substans. Dekolletage [-ta:sj], fr. décolletage, djup urringning. Dekolleterad, décolleté, djupt urringad. Dekompression, minskning av gastryck. Dekor [-k|r], utsmyckning; teaterdekoration. Dekoration, utsmyckning; ordenstecken; scenbild. Dekorativ, prydande. Dekorera, smycka, pryda; ge orden. Dekorum [-kå-], (yttre) anständighet. Dekr^pitus, ålderdomssvag, utlevad. Dekret, stadga, påbud. Dekretqler, påvliga beslut. Dekretera, påbjuda, bestämma. Delacroix [dolakroa], Eugène, 1798-1863, fransk målare o. konstfilosof. Bröt med nyklassicismen o. blev huvudman för romantiken. Epokgörande färglära. Litterära o. exotiska motiv. Blodbadet på Chios, Friheten på barrikaderna. De la Gardie [da la garrdi], sv. adelsätt av franskt ursprung. - 1. Pontus, 1520-85, i sv. tjänst 1565, frih., fältherre i Johan III:s krig mot Ryssl. - 2. Jakob Pontusson, son till D.l, 1583-1652, greve, fältherre i ryska kriget 1609-17. - 3. Magnus Gabriel, son till D.2, 1622-86, greve, statsman, drottning Kristinas gunstling, rikskansler 1660. Främjare av konst o. vetenskap. de la Vallée [da la vale], Simon, ca 1590-1642, o. sonen Jean, 1620-96, arkitekter av stor betydelse för den sv. stormaktstidens byggnadskonst, framför allt Riddarhuset i Sthlm, stormanspalats, slott o. herrgårdar. Delaware [dela°äa], förk. Del., delstat (1787) i n.ö. USA. 5 120 km2, 454 000 inv. I nuv. D. låg den sv. kolonin Nya Sverige 1638— 55. Huvudstad Dover, största stad Wil-mington. Delegat, delegerad, befullmäktigat ombud. Delegation, en samling delegerade. Delegera, skicka som ombud; överlåta. D^lfi, Delphi, antik helig ort i mell. Grekl., på en brant nedanför Parnassos. Ansågs vara jordens centrum. Apollontempel med berömt orakel (Pythia), stängt 390 e.Kr. Teater, stadion. Utgrävningar. Delfjn, springare, tandval med näbblikt utdragen nos. Glänsande grönsvart rygg, vit undersida. 2 m. Jagar fisk i stora flockar. N. halvklotet. B Valar. Delft, stad i s.v. Nederl. 70 000 inv. Ålderdomlig stad med kanaler. Delftfajans. Konstmuseum. Delgivning, överlämnande av stämning e.d. av myndighet, i regel genom postverket. D?lhi, stad i n. Indiska un. 1,2 milj. inv. Trafikknut. Stormogulernas residensstad 1526-1857, Indiens huvudstad från 1912. Jfr New Delhi. Delibes [daljbb], Leo, 1836-91, fransk komp. Operan Lakmé 1883, baletter, bl.a. Coppélia 1870. Delicips, utsökt, läcker, förtjusande. Delikat, läcker, fin, ömtålig. Delikatess, läckerhet; finkänslighet. Deljla, filisteisk kvinna, Simsons älskarinna, som avlockade honom hemligheten med hans styrka o. förrådde honom (Dom. 16). Delinkvgnt, brottsling som skall dömas el. undergå (kropps)straff. Delirium, förvirringstillstånd med hallucinationer. D. tremens, »dille», d. orsakat av alkoholmissbruk. Dellensjöarna, Södra o. Norra Dellen, kratersjöar i n. Hälsingland. Dellert, Kjerstin, f.4.11.1925, sopransångerska, sedan 1954 vid Operan. 149