Denudation - des- Överstyrelsen för yrkesutbildning, yrkesundervisning o. yrkesutbildning. Överdir.: B. Öhman. Universiteten o. vissa högskolor har i många avseenden självstyrelse. En vald universitetskansler utövar viss kontrollerande myndighet. Central myndighet för svenska statskyrkan saknas. Ledningen häröver utövas av de 13 domkapitlen. JORDBRUKSDEPARTEMENTET (498,1 milj, kr.) Domänstyrelsen, affärsdrift av statens skogar o. jordegendomar. Överstyrelse över domänverket. Gen.dir.: E. Höjer. Lantbruksstyrelsen, överinseende över lantbrukets tillstånd, kontroll av statliga rationaliseringsåtgärder. Under styrelsen lyder lantbruksnämnderna. Gen.dir.: S. Norup. Lantmäteristyrelsen, chefsmyndighet över lantmäteristaten. Gen.dir.: L. Öjborn. Rikets allmänna kartverk, upprättande o. utgivande av kartor över Sverige. Överdir.: B. Lundgren. Skogsstyrelsen, det enskilda skogsbrukets utveckling. Central ledning av skogs-vårdsstyrelserna. Överdir.: F. Johansson. Veterinärstyrelsen, hälsovård av husdjur. Chefsmyndighet för veterinärstaten. Överdir.: K. G. Björkman. Fiskeristyrelsen, tillsynsmyndighet för fiskets bedrivande o. vård. Överdir.: J. Hult. Statens jordbruksnämnd, centralorgan för jordbruksregleringen. Gen.dir.: R. Magnusson. HANDELSDEPARTEMENTET (312,7 milj, kr.) Kommerskollegium, handel, industri o. bergsbruk. Gen.dir.: N. Malmfors. Sjöfartsstyrelsen, chefsmyndighet för lots- o. fyrstaten samt statens fartygs-inspektion. Gen.dir.: C. G. Widell. Patent- och registreringsverket, patentärenden, registrering av varumärken m.m. Gen.dir.: Å. v. Zweigbergk. Försäkringsinspektionen, tillsyn över försäkringsbolag, obligatorisk trafikförsäkring m.m. Gen.dir.: R. Sterner. Statens pris- och kartellnämnd, övervakning o. utredning av pris- o. konkurrensförhållanden. Överdir.: H. Olsson. CIVILDEPARTEMENTET (583,8 milj, kr.) Statens pensionsanstalt, pensionering av vissa statliga befattningshavare. Dir.: B. Kjellén. Statens lönenämnd, statstjänstemäns löneförhållanden. Gen.dir.: E. Johnsson. Denudation, bortföring av vittringsmaterial genom is, vatten o. vind. Departement. 1. Centralt förvaltningsorgan med statsråd som chef. Antalet d. är 11: justitie-, utrikes-, försvars-, social-, kommunikations-, finans-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels-, inrikes- o. civildepartementen. E föreg. sida. - 2. Fransk motsvarighet till sv. län. Departementalreformen, införandet 1840 av departement med statsråd som chefer. Depatriera, beröva medborgarskap. Depåns, utgift. Depensera, ge ut pengar. Depesch, brådskande meddelande, särsk. till beskickning i utlandet. Depeschbyrå, tidningskontor med löpsedlar. Depilering, borttagande av hår. Deplacem^nt, vikten av ett fartyg (dvs. av den vattenmassa fartyget undantränger). Deponens [-på-], verb med passiv form men aktiv betydelse. Ex: hoppas. Deponera, lämna i förvar. Deportation, förvisning. Verb: deportera. Deposition, insättning, lämnande i förvar. Depravation, moraliskt fördärv. Depraverad, förskämd (om smak o.d.). Depreciering, värdeminskning; sänkning av valutas kursvärde. Mots: appreciering. Depression, ’nedtryckning’. - 1. Landområde under havets nivå. - 2. Lågkonjunktur. - 3. Nedstämt sinnestillstånd. Deprimerad, nedstämd. De profyndis, lat., ’ur djupen’, uttryck för förkrosselse (Psalt. 130). Deputation, samling ombud som utsetts för ett bestämt uppdrag. Deputerad, fullmäktig; folkrepresentant. Deputeradekammaren, »andra kammaren» i vissa länders folkrepresentationer. Depå, förrådsplats, särsk. för krigsmateriel. Derain [darän«], André, 1880-1954, fransk målare, en av ledarna för den nyrealistiska riktningen. Derangera [-rangsjera], bringa oreda i. Derby [dabi], slätlöpning 2 400 m för treåriga hästar, i Sv. på Jägersro. Der er et yndigt land, dansk nationalsång, text A. Oehlenschläger, musik H. E. Krö-yer. De resandes träd, Ravenpla madagascarien-sis, en 10 m hög bananväxt med 6 m långa blad ordnade som en solfjäder. I bladsli-dorna magasineras vatten som kan drickas. Madagaskar. 0 Träd III. Derivat, kem. förening uppkommen ur annan kem. förening. Derivata, mat. begrepp, som anger hur snabbt en storhet förändras. Derivera, härleda; beräkna en derivata. Derkert, Siri, f.30.8.1888, målarinna. Expressionistisk stil. Dermatologi, läran om hudsjukdomarna. Dernier cri [därnje], fr., ’sista skriket’, senaste modenytt. Dervjsch, (extatisk, »dansande» o. »tjutande») muhammedansk munk. des-, fransk förled som ger ordet motsatt betydelse. Ex: desillusion. 152